Var kommentaren jag fick igår när jag kom ut ur djuraffären med tuggbenet under armen och lilla Lystra trippandes bakom mig   

Och det kan man ju verkligen undra men jag hade faktiskt en tanke bakom att köpa ett så "litet" ben   

För om jag ger Lystra en liten tuggpinne så måste jag stänga in henne eller stänga in de andra hundarna för annars är någon (oftast mamma) där och snor det ifrån henne så fort hon lägger ifrån sig det. Och för Vilja tar det ju ca 20 sekunder att glufsa i sig en sån där liten sak men det här tänkte jag att de kan tugga på lite längre allihop och att de kan ligga och tugga tillsammans  

  Finaste lilla Lystra med sitt "lilla" ben  

Idag ska jag in och jobba eftermiddag så då tar jag med mig Lystra på bussen och så möter husse upp så hon får vara med honom på jobbet några timmar. Det blir bra miljöträning för en liten valp för då får hon träffa många människor och kanske oxå en "jobbar"hund!

Imorse när vi var ute kom vi precis vid "lämnapådagistiden" så då fick Lystra stifta bekantskap med flera små tvåbeningar utefter vägen, vilket uppskattades av både Lystra och de som blev hälsade och pussade på   

Mitt långa inlägg bara försvann när jag sparade det   

Orkar inte skriva lika mycket igen så här kommar en lite kortare version.

Igår fick Vilja lite välbehövlig egentid med matte även om det pga snödjupet inte blev så väldigt mycket till lydnadsträning (vill ni läsa mer kan ni kolla in Karins blogg).

Lystra har fått lite inomhusträning, hantering och miljöträning. Bl a har vi ägnat oss åt kloklippningsträning där jag håller henne i famnen och sätter klotången mot tassen och klipper (ibland i klon och ibland i luften för annars skulle klorna bli väldigt korta, hehe). Om hon är helt stilla blir det klick+godis och det har hon förstått så hon håller tassen alldeles stilla och låter mig klämma, pilla och klippa.

Vilja är en helt underbar mamma som både leker, gosar och sätter gränser. Men även om hon själv kan vara ganska tuff mot Lystra emellanåt så går hon direkt emellan och styr upp om katten eller pudelen säger till Lystra. Idag när pudelen busade med husse blev Lystra jättebusig och hoppade på Tina som sa ifrån att det blev för busigt. Då gick Vilja direkt mellan och motade bort Lystra och talade om för pudeln att så fick hon minsann inte göra med hennes barn  Det är så himla häftigt att studera deras samspel!

Idag har vi varit i Sickla och Lystra är verkligen cool där hon oberörd kryssar fram mellan skramlande kundvagnar, barnvagnar och människoben  

Hon verkar ha ärvt sin mors lite coola inställning till andra människor och hundar. Hon viftar på svansen och går fram till människor som pratar med henne men hon kastar sig inte hejdlöst på alla man möter. Andra hundar spanar hon in lite på håll, innan hon går fram och hälsar, om hon tycker den verkar juste.

Jag tycker det är en väldigt bra egenskap som besparar en liten flatvalp att gå på lika många minor   som man kan göra om man helt urskiljningslöst kastar sig på allt och alla.

Nu blir det lördagsmys med familjen

Idag på kvällen började vi med buren. Den stora mjuka buren har stått framme i hundrummet sen Lystra och Vilja kom hem och båda två går in och lägger sig i den lite då och då. Men det är mest Vilja som ligger i den. Idag ville jag testa om jag med shaping kunde få Lystra att gå in i buren. Och jag blev verkligen förvånad över hur fort det gick. Jag är ju rätt otålig och i början när hon satte sig mittemot mig och bjöd ögonkontakt tänkte jag att det här kommer aldrig gå. Men så helt plötsligt vred hon huvudet lite åt det hållet och efter att jag klickat huvudvridningen typ två gånger så reste hon sig och gick fram till buren och efter att jag klickat det gick hon in först med framtassarna och sen gick hela hon in och satte sig i buren och tittade på mig. Såå himla söt så jag trodde jag skulle dö. Sen gick hon in och satte sig i buren och tittade på mig flera gånger efter varann och jag la då på ett "fri" kommando - jag har ju ännu inte lagt på kommandon på något annat men det kändes naturligt att hon fick springa ut ur buren på kommando och busa/kampa lite. 

Sen hämtade jag in den lilla kattburen och tänkte filma men minneskortet på kameran tog slut så det blev inte mycket till film, tyvärr. Men nu gick det fort för henne att fatta att det var samma sak som gällde med den här buren   

Jag hade ju tänkt lära in att hon skall stå framför mig med ögonkontakt den här veckan men hon sätter sig ner så fort hon tittar upp så idag började jag istället gå baklänges med fokus (ögonkontakt) och det gick mycket bättre. Så nu har vi varit ute i gången mellan huset och garaget där vi har belysning och så har jag backat och hon har gått efter och tittat upp på mig korta korta stunder. Det var en rolig lek tyckte Lystra.

Idag när vi gick till bussen var Miso och Lystra så himla söta när man ropade på någon av dem och satte ner handflatan kom båda två springandes i full fart och duttade nosen mot handflatan! Några gånger kom de fram och duttade precis samtidigt bredvid varann, sötissyrrorna!!

Imorgon skall jag iväg och hålla kurs i förflyttningsteknik så då skall min bebbe till sin dagmatte Karin, Wilma & Miso. Jag blir bara borta halva dan så de stora får vara hemma.

Gokväll, nu skall jag titta på mästarnas mästare!

Idag har Lystra och Miso fått åka in till stan på hundcafé. Vi har ju tidigare varit på Himmelska hundar i Tessinparken men idag har vi besökt Stockholms andra hundcafé på  Kungsholmen som även hade en större butik med hundprylar. Det var riktigt mysigt.

Systrarna bus

Det var lugnt och inte så mycket hundar på cafét så Miso och Lystra kunde få busa ifred en stund. Men Lystra fick sig plötsligt ett tjuvnyp av en Yorkie (under bordet) och hon skrek i högans sky men vi kunde inte hitta några märken så hon blev nog mest förnärmad. Sen såg hon väldigt skeptisk ut när hon tittade bort mot Kalle Yorkie på drygt 2 kg mot Lystras 5 kg, så man kan undra vad han sa till henne under bordet   

  Lystra med sitt fina nya halsband

Det fanns en hel del kläder till småhundar att köpa i caféets tillhörande butik men det var ju vi inte så intresserade av. Men vi hittade varsitt fint halsband så systrarna bus kan vara "dana". Miso fick ett med röda blommor och Lystra ett med gulgröna blommor.

Miso sov så skönt i ryggan

Det var två slagna hjältar som sov sig igenom både tunnelbane- och bussresa hela vägen hem.

Igår kväll funderade vi på vem som skulle ligga på bäddsoffan, jag med min onda rygg, eller Perra som ändå inte hör när hon behöver ut? Då kom vi överens att vi kanske skulle prova att Vilja och Lystra sover ensamma redan nu. Och är det något Lystra inte är bra på så är det att vara separerad från oss för hon är en väldigt kontaktsökande och gosig tjej som gärna vill ligga i vårt knä eller på oss när hon sover. Men igår på kvällen när vi tittade på TV så låg hon och Vilja själva i "deras" rum så det kändes som om det kanske var dags att prova, men jag befarade såklart att det skulle bli en jobbig natt. Jag tänkte att jag skulle använda Anna Wahlgrens 5-minutersmetod (som jag har hört talas om men aldrig hade hjärta att prova när barnen var små). Om jag minns rätt så går den ut på att man låter barnet skrika men att man går dit och visar sig och talar om att man är där (utanför grinden i det här fallet) typ var 5:e minut. Så efter sista kvällskissningen vid halv elva tiden fick mor och dotter gå och lägga sig i bian innanför grinden och det dröjde inte många sekunder förrän en liten dam protesterade högljutt   

Det skär ju i hjärtat när de är sådär förtvivlade men jag fick intala mig själv att det inte var synd om henne för hon var ju tillsammans med sin mamma, och att hon skulle tröttna snart. Vilja hade ju helt köpt att de skulle sova där och låg helt cool och försökte sova trots dessa öronbedövande tjut från hennes dotter. Perra som trodde hon skulle bli det största problemet   Hon har ju alltid sovit i vårt sovrum!

Efter att hon hade tjutit i något som kändes som en evighet och jag hade gått dit och kollat så hon inte fastnat i grinden eller gjort illa sig på nåt annat sätt så tänkte jag att hon kan ju vara kissnödig igen och då är det ju synd om henne, om hon vill ut och kissa. Så jag släppte ut henne och hon sprang direkt till dörren och sprang direkt ut och kissade och BAJSADE, stackars liten hon var ju bajsnödig. När vi kom in igen sprang hon direkt in och la sig i bian och SOV   

Sen var det knäpptyst fram till kl 3 då jag vaknade av att hon gäspade och hade vaknat och när jag kom upp satt hon innanför grinden men hade inte hunnit börja protestera. Jag tog ut henne så hon fick kissa och sen sprang hon in och la sig igen och när jag gick ut från rummet så var hon fortfarande helt TYST. Duktiga lilla Lystra och duktiga Vilja har sovit själva hela natten utan ett enda klagomål    

Och vad som känns lika underbart är att jag känner mig mycket mycket bättre i ryggen!! 

Igår när jag skulle lyfta upp lillfisen knäckte det till i ryggen och jag kände direkt att det inte var så bra   Under kvällen blev det värre och värre men jag har kunnat sova ganska bra inatt.

Husse tog nattpasset så jag skulle få sova ifred och i en skönare säng än den hårda bäddsoffan i "hundrummet"   . Lystra hade såklart sovit bra hela natten och bara varit ute och kissat en gång på morgonkvisten men så la de sig ganska sent också.

Idag har det varit riktigt illa i ryggen trots voltaren (som de säger ska hjälpa på reklamen iallafall). Men jag klarade iallafall att ta mig runt skogsrundan på 1,5 timme pulsandes i snön för vad är det dom säger om ont krut?!

Idag var ju husse med och kunde ha bebben på magen och det var tur för jag hade fullt sjå att ta mig fram för egen maskin. Det blev varken bättre eller sämre av promenaden och det var iallafall skönt att komma ut.

På eftermiddagen har jag legat på spikmattan och badat varmt bubbelbad och ett tag kändes det riktigt bra.....men bara för en stund tyvärr. Och jag som skall hålla kurs i förflyttningsteknik på ett vårdgymnasium på onsdag, då måste jag ju bara vara bra!! Man kan ju inte röra sig som jag gör nu om man skall undervisa i förflyttningar.

Men nu skall jag sluta och klaga och berätta lite om vad Lystra har fått prova på idag. På förmiddagen plockade jag fram ikeapallen och testade klossen. Vilja blev helt tokig när jag tog fram klossen så hon fick köra några ingångar först   

När det var Lystras tur klev hon direkt upp på pallen med båda framtassarna, duktiga valpen!

Vi har även tränat på att ta ögonkontakt och idag funkade det riktigt bra.

I förrgår när jag testade det satt jag på golvet framför henne och då stirrade hon ner i golvet men idag när jag stod och satt på huk framför henne bjöd hon direkt på fin ögonkontakt. Vi har även varvat med små korta pass av det hon redan kan (eller iallafall har provat) som handtarget, sitta, kampa och släppa leksak och att backa från godis.

Nu har lillfisen somnat med huvudet på storfisarens (Viljas) baktass och nu ska jag nog också gå och lägga mig. Imorgon skall vi träffa Karin & co och Linda & co för en liten stunds jaktträning. Om jag tar mig upp ur sängen vill säga!!

Idag har vi haft mycket besök. Först på förmiddagen kom Eva & Elvis på brunch. Elvis och Vilja fick först leka av sig på framsidan för då är det alldeles för tuffa tag för lillfisen. Sen när de kom in fick mamsen vara på andra sidan grinden så Elvis och Lystra fick bekanta sig ifred. Imorse när vi träffade grannens Labbe och Stabyhoun på gatan så var hon väldigt försiktig och kollade in så de verkade tillåtande innan hon kavat traskade fram och hälsade. Så när hon skulle hälsa på Elvis sa jag till Eva att hon kunde vara lite försiktig. Men hon kände direkt in att Elvis var en snäll kille, och han som är van vid att det är han som är liten och tuff blev helt förskräckt när det lilla livet tog sig ton. Det var första gången sen hon kom hem som jag hörde henne skälla, lillkaxen!

Elvis fick lite massage och han tyckte nog det var riktigt skönt för trots att alla hundarna var i huset och att han till en början ville hålla koll på vad de gjorde (framförallt Vilja) så la han sig ganska snart på sidan och drog en djup suck.

När Eva & Elvis hade åkt hem tog vi vår dagliga skogsprommis och idag sov hon så sött i ryggan.

Och det var tur att hon passade på att vila för när vi kom hem dröjde det inte lång stund innan Karin & syrran kom på besök.

Miso och Lystra spanade in varann under några sekunder innan de båda insåg att det var "SYRRAN". Och sen blev det rejs, först efter mammas tutte såklart men när hon var instängd härjade syrrorna med varann. Lystra hade lite övertag i början eftersom hon var på hemmaplan men efter en kort stund var båda lika tuffa och vill helst ha sista ordet   

Karin & Miso hade med sig en så fin present till Lystra. För er som inte vet det så heter alla valparna någonting med Wild efter sin pappa Spader damens Wild thing så denna kudde var ju klockren!!

Men just nu är iallafall inte min bebbe 100% Wild utan det är en utslagen hjältinna som "nannar kudden". Och Miso lär nog sova ännu mer eftersom hon dessutom fick ha lite "tuffa" tag med morsan också   Vilja är ju en ganska barnslig morsa och hon tycker att det är kul nu när hon kan leka med sina små. Ibland får jag styra upp leken för jag vill inte att det blir några jaktlekar på hala golv. Ja inga jaktlekar överhuvudtaget mellan liten valp och stor hund men utomhus på tomten så blir det inte samma rejs, och risk för att valparna skall halka, som det kan bli inomhus.

TACK för trevligt besök idag Eva, Elvis, Karin & Miso. Lystra tackar för den fina kudden!!!

Gissa om jag inte var lika pigg    Hon började med att kravla sig upp till mig i bäddsoffan (där jag sover nu i början men det är tänkt att flattarna skall sova i det rummet själva sen) och började tokpussa mig i hela ansiktet och när inte det hjälpte gick hon över till att tugga på min näsa, mina öron, mm.

Så när familjen gick upp kl 06 hade vi precis somnat om.

Vi tog en del av frukosten oh tränade hand-nostarget (lägger in en film på det senare).

Vi gick en liten morgonprommis och då träffade vi Tessan & Ozzy men jag kom på att jag inte hade någon nyckel och att Linn kanske skulle hinna gå och låsa mig ute så jag fick väldigt bråttom hem   Hade ju inte varit guldläge att vara utelåst en hel dag med en 8 veckors valp.

Resten av dagen har vi ätit, sovit, kissat, bajsat tuggat tuggben och busat med mamsen.

Mitt på dan var vi ute i över en timme men vi avverkade inte lika lång sträcka som igår för idag var det tungt att pulsa (framförallt för stackars Tina).

MIn fina tjej!

Jag hade Lystra i en ryggsäck på magen men idag ville hon helst ner och springa. Hon fick springa en liten stund i början och en liten stund i slutet av prommisen.

Lystra fick låna tant Tinas röda polo men när hon sprang i snön blev det lite tungt så då tog vi av den.....men jag var tvungen att ta kort på henne iallafall för hon var såå söt.

En som gärna hade bytt plats i ryggan var den här "stackars" snöbollen.

Vi gick förbi dagis och Lystra charmade såklart alla barn och personal......hon pussade barnen och tyckte det var jättemysigt att bli klappad av alla snälla barn.

Jag kan ligga lika som min mamma