...ut i vida världen  

Idag på fm fick Vilja gå spåret som Perra la igår. Det hade då legat precis 24 timmar och oj va kul det var att spåra med henne idag!! Hon gick med nosen i backen i spårkärnan i stort sett hela tiden. Sprang en lov för att kolla så hon var rätt på nåt ställe men annars tuffade hon bara på........i lugn och bra takt för att vara Vilja och även om terrängen var lite besvärlig emellanåt så var det riktigt behagligt att hänga med henne idag.

Perra fick tyvärr slut på blod eftersom det var för stort hål i korken så spåret blev inte så långt som det var tänkt men det var ganska svår terräng på sina ställen med karga berghällar, våtmark, mm. Det kanske var bättre att hon fick genomföra spåret och lyckas så bra än att hon skulle bli trött och börja slarva mot slutet, eftersom hon inte är i toppkondis. Nu i veckan skall vi lägga ett längre spår.

Spårlängd: 273 m (3 vinklar, ca 30 meters bloduppehåll, ingen återgång)

Liggtid: 24 timmar

Spårtid: knappt 6 minuter

Viljas dotter Röja gick sitt första viltspår förra veckan och hon gick ett 200 meter långt spår på 4 minuter!!! Imponerande att en så liten tjej kunde tuffa på och spåra så långt som 200 meter redan första gången   Vilken naturbegåvning  

Duktiga Röja & duktiga matte Lisa!

Nu på eftermiddagen skulle jag och Karin åka till klubben och träna men precis när vi skulle börja packa så öppnade sig himlen och Tor började banka med sin hammare  ! Och inte för att det är ofta som vi bangar vädret men det kändes lite onödigt att ge sig ut i detta när man inte var tvungen så vi bestämde oss för att avvakta en stund och se om det blir bättre.

Måste erkänna att det var ganska skönt att gosa ner sig i sängen en stund och mysa med datorn och kvällstidningen!

....för första gången sen jag vurpade  Men idag åkte vi i skogen och det var mycket roligare tyckte nog både jag och Vilja. Till och från drog hon på riktigt bra och i början så sprang jag uppför de brantaste backarna (det är ännu jobbigare att kicka uppför). Vi avverkade 4 km kuperad terräng på 30 minuter och det blir en medelhastighet på 8 km/timmen. Då var det ju ett par kiss och bajspauser inräknat i det. Jag har en träningsfunktion på min mobil som är jätterolig och den mäter allt sträckan, tiden, hastigheten, mm och så kan man kolla på kurvor och se vilken väg man har gått/sprungit. Jag har tänkt att vi skall köra samma runda nu och successivt förbättra vår tid.

När vi kom hem hade systrarnaBUS läst Ceasar Millan och konstaterat att han inte var något att ha  

  B1 = SysterBUS1

  B2 = SysterBUS2

Inte gör väl vi bus heller  

Karin kom och hämtade Miso lite tidigare idag så då fick vi tid för träning.

Miso och Karin tränar stadga(sitt) med omvänt lockande

Miso tänkte att snart kommer nån och sätter på min matte en sån där tröja med långa armar som man knyter på ryggen och spärrar in henne, så det är bäst jag sitter alldeles stilla så de inte syr in mig också

LYSTRA TRÄNING

Sitt och stadga med omvänt lockande.

Förutom att jag ökade svårighetsgraden lite väl fort så gick det ganska bra. I går när jag tränade konstaterade jag att hon så gott som varje gång sitter bergfast vad jag än gör på första försöket men på andra försöket blir det svårare. Troligen har jag oftast gett frikommando på andra repetitionen så att hon listat ut att på andra försöket kommer troligen frikommandot. Snacka om att vara förutsägbar - hon är för smart för mig

Sitter så duktigt!

Men när matte tog fram det tunga artilleriet (kamptrasan) blev det svårare.

   Min lilla kamphund 

Fritt följ (baklänges)

Det var väldigt mycket goda lukter på gräsmattan idag men till och från gick hon riktigt bra.

Budföring

Nu var det ett tag sen vi gjorde det så det tog några gånger innan hon kom på vad som förväntades av henne och även här var det en del goda lukter som lockade.

VILJA TRÄNING

Rutan

Funkade riktigt bra för första gången på länge. Hon var så taggad att hon sprang in i rutan innan vi hade börjat och sen sprang hon in i rutan varje gång utom en då hon stannade för tidigt. Det verkade som om mindes rutan för första gången efter mammaledigheten  

Inkallning med ställande

Körde med matskål bakom(som vaktades av Karin) så då drog hon ner på farten då hon sprang mot mig de första gångerna när jag stod för nära. Sista skicket gick jag långt och hon stannade riktigt fort. Visserligen nästan med bredsidan mot mig för att vara beredd att springa till matskålen på "varsågod" men ändå, det var riktigt BRA!

Fjärrdirigering alla skiften

När Vilja kommer in i fjärren så vill hon gärna göra skiftena innan kommando så på sista tiden har jag börjat träna på stadga i de olika positionerna. Hon har en ganska bra teknik och kör fällkniven vid ligg från stå och ställer sig även rakt upp från ligg. Men jag har lagt märke till att även om hon fäller ner bakdelen så trampar hon liksom lite med framtassarna. Idag när Karin tittade på såg hon att hon även trampar lite med ena baktassen så att det blir en liten "obemärkt" förflyttning framåt. Så nu skall här filmas   

  Sötnosar   

Vadåå har jag nåt i munnen?

I söndags morse la Perra ett viltspår på knappt 500 meter till Vilja som hon fick gå när det hade legat 10 timmar. Hon var väl lite lätt övertaggad om man så säger, det var ju ett tag sen sist. På ett ställe vek hon av och var väldigt målmedveten så om det hade varit på ett prov hade jag glatt travat efter, men nu visste jag ju att det var fel och när jag stannade kom hon tillbaks efter en stund och hittade det rätta spåret. Jag skulle tro att ett rådjur eller nåt annat vilt hade korsat spåret där för så har hon aldrig gjort förut. Hon är ju ganska yvig när hon spårar och ibland om hon har för bråttom har det ju hänt att hon tappat spåret men då märks det ju på henne, att hon blir osäker. Men efter det lilla sidospåret hittade hon fram till klöven. Efter skottuppehållet var hon så söt när hon liksom tog ett jätteskutt från sittande när hon fick lov att fortsätta spåret  

Jag klippte ihop en film idag men trots att jag klippte bort en hel del eftersom jag vet att man bara kan ladda upp max 10 minuter långa filmer så blev den tydligen för lång för Yutube.

När vi ändå hade tinat blod la jag ett litet kort på ca 10 meter till Lystra. Hon fick se när jag la ut det och sen fick hon gå spåret ganska på en gång. Hon var väldigt nyfiken och varje blodsdroppe skulle analyseras men hon hittade fram till klöven till sist.

Här kommer en liten film på lillfisens spår.

Gokväll & hoppas ni alla har haft en bra dag!

Förra veckan la jag ett stort väldgt svårt sök till Vilja med bara fyra dummisar. Två dummisar hängde i träd, en låg gömd i en bergskreva med ljung och den sista kastade jag ner för en brant längst ut i söket. Hon hade stora svårigheter att hitta den som låg nedanför branten och kom in tom flera gånger. Jag satte upp henne och gick ut för att hämta den själv men när jag inte kunde hitta den fick hon en sista chans (eftersom jag inte ville tappa bort en dummy, snål som jag är, hehe) och då hade hon blivit peppad av att jag gick ut i söket så då lyckades hon hitta den till sist   

  Ingen bra bild (tagen med mobilen) men man sder iallafall att det nu äntligen är barmark i skogen, iallafall på de flesta ställen!

Idag på promenaden gjorde jag därför ett sök på samma ställe men med bara två dummis som båda låg nedanför branten. Idag var Vilja olydig och kom 2 ggr ut till mig när jag höll på att lägga söket. Jag gick tillbaks och satte henne igen och sen körde jag först en dold platsliggning (ca 2 minuter) och sen gick vi fotgående mot söket, utmed söket och från söket. Jag gick fram flera gånger mot söket och låtsades att jag skulle skicka henne och en gång knallade hon när jag visade med handen men jag lyckades stoppa henne. När hon till sist skickades på söket gick hon ut på djupet och idag hade hon inga som helst problem att hitta båda dummisarna nedanför branten  

Miso har varit här idag. Åh va det är skönt att det är vår....valparna har varit ute och lekt på tomten, de har grävt en stor grop under ett träd och hittat mamsens gamla "skatter" som legat nergrävda minst ett år (gamla gosedjur, märgben, mm).

På eftermiddagen la jag ett kort blodspår på ca 5-6 meter till Lystra men eftersom valparna sov så gott fick det tyvärr ligga lite för länge (ca 1,2-2 timmar). Jag var mest intresserad av att se hur hon skulle reagera på blodet men hon tyckte inte alls att det var läskigt utan nosade och undersökte legan väldigt noga.

Hon fattade inte riktigt vad det gick ut på (hon hade inte fått se när jag la ut spåret) men efter några pauser.....

  ....och med lite hjälp lyckades hon till sist finna klöven och då var lyckan fullkomlig!

Hon bar väldigt stolt klöven ända ner till dörren  

Nu ropar Linn att maten är klar så nu måste jag sluta att blogga!

Alla ni som känner Vilja vet att hon är en cool tjej som inte hetsar upp sig i första taget, att hon inte är störningskänslig och att hon funkar bra i alla sorters miljöer! Men det finns en sak som får henne ur balans....levande kaniner!! Vilja blir helt fixerad vid kaniner!! En flat har ju såklart en hel del jaktinstinkter men de skall ju inte ge sig på levande vilt. Vår förra flat Milla pussade på allt som kom in hennes väg och hon kunde ligga helt utsträckt på altanen trots att Linn och hennes kompisar hade kaninhoppning och kvarterets alla kaniner hoppade kring öronen på henne!! Men som sagt det skulle Vilja aldrig klara!!

Igår när vi var hos kusinerna så var deras kanin i uteburen och jag kopplade Vilja och skulle försöka få henne att kunna gå vid min sida förbi kaninburen. Men hon kastar sig mot kaninburen och det blir en kamp om vem som är starkast. Hon är helt okontaktbar och jag har så svårt att veta hur jag skall hantera det! Min fasa är att hon skall komma lös och kasta sig över någons kanin när jag inte har kontroll. Så idag testade vi alla metoder. När hon kastade sig hejdlöst mot kaninburen och jag inte fick kontakt med henne så tog jag tag i henne, lyfte bort henne, la ner henne och försökte på alla sätt få kontakt med henne. Men så fort jag släppte henne var hon helt fixerad igen. Jag tog till och med i mer än jag egentligen vill för jag blev så frustrerad när jag inte fick kontakt med henne. Det känns inte bra när jag blir sådär arg på henne men hon verkar inte ens märka det! Jag skulle nog kunna droppa en bomb i huvudet på henne utan att hon skulle släppa blicken på kaninen.

Sen när jag fick kontakt med henne provade jag att trötta ut henne så jag gick fram och tillbaka förbi kaninburen ungefär 100 gånger och då jag gick mellan Vilja och buren klarade hon efter ett tag att släppa blicken men när hon var närmast buren fick jag dra henne förbi varje gång!!

Jag provade att locka henne med en korv för att hon skulle släppa blicken och det funkade bara då vi var en bit ifrån men inte när vi var precis vid buren.

Vi tog fram en vattenflaska och sprutade en stråle vatten för att försöka få henne att släppa blicken men hon märkte inte ens strålen :) Jag vet såklart att hon inte är rädd för vatten men överraskningsmomentet kan de ju ändå reagera på.

Sen provade jag med att sitta vid buren med henne och att hon skulle ha huvudet vänt åt andra hållet och att hon skulle kunna slappna av lite i musklerna och inte ligga på helspänn. Hon klarade att släppa blicken man låg hela tiden på helspänn.

Till sist provade jag med att hålla henne i famnen med huvudet vänt in mot mig för att få henne lugn och hon blev lite lugnare efter ett tag. Innan vi skulle gå hem la jag henne ca 5 meter från buren och kunde få henne att ligga kvar men när jag gick fram och pratade med kaninen reste hon sig upp men sen fick jag henne att lägga sig igen och hon kunde ligga still (men på spänn). Nästa gång skall jag prova att lägga henne närmre och närmre kaninburen och strunta i om hon tittar och se om hon kan koppla av iallafall, efter ett tag.

På kvällen kom Annika (Perras syster), Göran och Linnea och Isabelle och vi grillade och hade en mysig kväll! Jag passade på att träna lite lydnad; fritt följ, inkallning med ställande, rutan och fjärren. Funkade ganska bra, men på inkallning med ställande saktade hon in efter första då hon förväntade sig stå kommando så då gjorde jag en rak inkallning och några explosiva starter.

Imorse fick Vilja gå spåret som Perra lagt drygt 24 timmar tidigare och om det hade varit ett prov är jag övertygad om att hon hade haft sitt första förstapris och kanske till och med ett HP!!! Jädrar vad duktig hon var. Hon gick klockrent och var inte alls lika yvig som hon kan vara när spåret legat kortare tid. De två första vinklarna trodde Perra att hon vek av fel (för han hade satt oranga snitslar på de andra vinklarna men inte de två första) men det visade sig att hon gick klockrent och att det var han som mindes fel :) Återgången var inga som helst problem och inte heller bloduppehållet. När det var drygt 50 meter kvar till klöven satte jag ner henne och Perra sköt med apportkastaren. Jag trodde att skottet skulle störa henne och att hon skulle kolla efter markeringar men hon satt helt still och när jag visade på spåret fortsatte hon direkt utan att fundera :)

Nu skall jag anmäla till öppenklassen!!

När vi kom tillbaka från spåret var jag genomsvettig och det var dags att hoppa i plurret. Vi har det ju så primitivt i vår stuga så vi har ingen dusch eller indraget vatten. Så enda sättet att hålla sig ren är att tvätta sig i sjön och jag är ju en badfreak så jag tycker bara det är mysigt att gå ner till sjön och tvåla in sig trots att det idag bara var 18, 5 grader i vattnet :)

Nu är vi på väg in till Hudiksvall för lite shopping. Idag skulle enligt tidningarna vara sämsta vädret och om det är så så kan vi nog överleva för det var lite mulet imorse men nu är det soligt och varmt igen!

Ikväll skall Vilja få simma efter båten igen och sen måste vi titta på Allsång på Skansen för ikväll är Toralf och en tjej till från glada hudikteatern med! Perra lekte med Toralf när de var små och när jag träffade Perra jobbade Toralf på Konsum i Enånger :) När de var på Cirkus och körde sin Elvis show var vi där och den var helt otroligt bra!! Vilka fantastiska människor både de som står på scen och de bakom scen!! Så jag vill varmt rekommendera allsång ikväll för det blir garanterat sevärt!

Må så gott!

Jag är så himla trött så det var skönt att Perra hade tagit en långis med hundarna när jag kom hem idag :-) Olidligt att jobba så långa dagar i den här värmen. Vi har varit ner till Hasseludden och hämtat Linn och Elias som har haft en heldag på Grinda tillsammans bara de två - Myysigt!

Jag har hela veckan tänkt att jag måste beställa mer blod så vi kan lägga lite spår på semestern men jag har fortfarande inte fått ändan ur.....kanske skall ringa nu när jag har skrivit klart för de har ju faktiskt öppet ganska länge!

Jag fick viltspårsprotokollet idag och under rubriken Provförlopp står följande:

Tiken startade i ett bra tempo. Felfri fram till vinkel 4, en ringning som klarades bra. Därefter perfekt till viltdelen.

I protolkollet står det att hon spårade på 17 minuter och inte 16 som han sa först. Så det var nog bara att han gav mig som tips att jag kunde hålla igen lite mer för han hade ingen anmärkning i protokollet om att hon gick för fort :-)

Nej nu måste jag ringa till konsum så vi kan komma ut nåt i spårskogen nästa vecka!

Ha det gott i värmen!

1 dag kvar :-)

Idag har Karin, Peter & Wilma och jag & Vilja (och Tina) varit i Norrtälje och gått anlagsprov i viltspår. Redan när vi kom fram var hundarna varma, lite flåsiga och förväntansfulla. Wilma fick börja och hon gick klockrent med nosen i backen och domaren var verkligen imponerad att Wilma som var såå väldigt taggad kunde slå om och fokusera på spåret och spåra i så lugnt tempo.

Vattubrinkens Villermo som imponerade så på domaren. Hon var den bästa anlagshunden han har dömt i år!!!

Vilja och jag (och pudelen) väntade vid bilarna i stekande sol och det fanns ingen möjlighet att få ens lite skugga. Som tur var hade Vilja kylhalsbandet på sig som nog kylde lite iallafall.

Sen var det då vår tur. Vilja satte nosen i backen och tuffade på bra. Men vid en vinkel (tror det var den första) ringade hon väldigt så linan snodde in sig i träden. Hon gjorde flera ringningar under spårets lopp och eftersom vi inte har spårat så mycket är jag ovan att läsa henne och blir nervös att hon har tappat spåret när hon börjar ringa sådär. Men Vilja har full koll och vill bara vara helt säker på att hon är rätt :-) Så det gäller väl bara att lita på sin hund!

Värmen gjorde att hon blev rejält trött och tungan hängde lång mot slutet av spåret så jag blev orolig att hon skulle ta slut före spåret men det hade jag inte behövt oroa mig för. Domaren tyckte att hon löste spåret jättebra och det är ju huvudsaken :-) Han tyckte dock att hon hade lite för högt tempo (och jag som tyckte hon gick väldigt lugnt idag......det var kanske tur att hon blev trött av värmen :-)) När hon kom fram till klöven gick hon förbi och tuffade vidare i spåret en bit till!! Hon var alltså inte slut ens när spåret var slut :-)

Så nu inför öppenproven skall jag träna mig på att läsa henne och så skall vi träna på att gå ännu saktare!

När vi var klara och hade två godkända hundar i bakluckan åkte vi till ett grustag med en liten sjö så hundarna fick fira med ett bad!

Wilma simmar ur bild :-)

Även maskoten behövde svalka sig tyckte hennes matte och gjorde ett kast med liten pudel....... som inte uppskattade badet lika mycket som spårhundarna :-)

Sen ville även vi tvåbenta svalka av oss och på vägen hem började vi leta efter en badplats där vi kunde bada och äta lite medhavd lunch. När vi hade åkt lite kringelkrokar och bestämde oss för att ta vägen över Waxholm svängde Peter av in mot ett bad. När vi åker utmed vägen säger jag att här i närheten har jag en kompis som bor och de har en privat strand hos sig så dit kanske vi kan åka och bada. Då visade det sig att det var det badet som Peter hade svängt av mot så innan jag riktigt hann fatta var vi var såg jag Helena i deras trädgård. Snacka om att hon blev förvånad och vilken himla tur att de hade semester och var hemma. Vi gick ner till deras strand och åt vår lunch och badade innan vi tog vägen över Vaxholm och Rindö hem :-) Sååå kul att träffa Helena Rob och barnen. Helena ville bjuda på fika men vi fick hoppa det idag........vi kommer ju tillbaks snart :-)

TACK Karin och Peter för en helt underbar dag med trevligt sällskap (som vanligt)!!

Öppenklassen here we come!!

Eftersom det blev lite tokigt förra gången när jag och Karin spårade ville jag lägga ett "vanligt" anlagsspår till Vilja innan fredagens prov.

Så idag på förmiddagen la Perra och Pasi ut ett spår på dryga 600 meter, fyra vinklar i varierande terräng, mossa, ris, vatten, granskog och genom rishögar. Spåret fick ligga i 2 timmar.

Först när jag släppte på Vilja tog hon upp ett annat spår direkt i början som hon tänkte följa. Eftersom det var precis i början tog jag tillbaka henne och vi började om (rätt eller fel?).

Den här gången gick hon i rätt spår men vindade lite och gick fram och tillbaka någon meter vid sidan om spåret men jag tror vinden låg på. När hon verkar osäker stannar jag till lite och låter henne fundera ut hur spåret går. Jag är inte så van att läsa henne eftersom vi inte har spårat så mycket förut men jag tycker att jag börjar kunna se när hon blir osäker och att hon hittar rätt själv om hon bara tar det lugnt.

Efter lite rigning i början av spåret tuffade hon sedan på i bra tempo och gick klockrent i spåret och tog alla vinklarna och bloduppehållet fint.

Vilja med sin "skatt" som numera är ett minne blott - allt som återstår är en tunn benpipa.

För övrigt har vi tränat lite rutan idag och det gjorde hon jättebra från alla håll :-)

Sen har dagen mest ägnats åt sol och bad eftersom solen har behagat att lysa på oss. Åtminstone fram till nu för nu blev det lite kallare vindar och molnigt.

God fortsättning på midsommarhelgen kära vänner!

Den 26:e skall Karin/Wilma och jag/Vilja gå anlagsprov i viltspår! Det skall bli såå spännande för jag har ju aldrig gått nåt sånt tidigare :-)

Jag tänkte ta med blod och rådjursklöv och lägga ett spår när vi är i Mariefred i midsommar så jag får träna mig på att hålla i linan och hålla emot så jag kan försöka sakta mer farten lite :-) Vårt förra spår blev ju lite kaotiskt när hon älgade iväg när jag tappade linan........mm. Tror att det kan vara bra att gå ett spår i liiite lugnare tempo innan anlaget.

Idag har vi haft en träningsfri dag med bara lite cykling förutom promenad.

När vi åt middag här ikväll så gick Vilja upp på bänken och snodde en bit serranoskinka :-( Ajabaja hon brukar faktiskt inte hoppa upp på bänkarna!! Jag var blixtsnabb och tänkte att hon skall minsann inte få den så jag var nästan nere i halsen på henne och fick tag i skinkbiten. Sen ropade jag på Tina som fick äta upp den istället. Inte för att jag tror att Vilja förstår det men det fanns ju ingen annan som ville ha den och det vore ju synd att kasta den......eller hur?

Kram och gonatt!

Ps Men lite förvånad såg hon allt ut när Tina smaskade på den goda skinkan som hon "ärligt" hade snott Ds