....klaga så därför har jag inte kommit på nåt att skriva om på sista tiden   

Vi har visst kommit in i ett stim här nu, först var ju Lystra sjuk och förra veckan fick Vilja några konstiga vårtor på nosen som blev alldeles blodiga och kliade. När hon sedan inte ville äte sin mat och verkade allmänt nere blev jag riktigt orolig och hade vi inte varit på väg till Enånger på begravning hade jag åkt till veterinären direkt.

Elias låg också rejät däckad hela förra veckan och ända in i det sista var det oklart om vi skulle kunna åka hela familjen på begravningen.

Men vi kom iväg och både Vilja och Elias piggade på sig och i måndags (när jag hade tid på djurkliniken) var Viljas vårtor borta och aptiten tillbaks så jag avbokade den tiden.

Det var en fin begravning med mycket blommor, dragspel coh sång men det är ju alltid jobbigt med begravning.

I söndags var jag och Vilja på ridhusträning och jag ångrade efteråt att jag överhuvudtaget åkte dit för jag låg och frös och svettades om vartannat innan jag åkte iväg, men eftersom det var sista chansen innan tävlingen åkte jag dit iallafall. Jag var inte på humör och blev jätteirriterad på stackars Vilja när hon låg som fastklistrad i backen på fjärren. Karin var snäll och försökte komma med massor med bra förslag men jag var bara tjurig och tyckte att jag hade testat allt. Träningen blev en totalkatastrof för ju mer irritation Vilja kände av desto mer okoncentrerad blev hon även om hon gjorde allt för försöka förstå vad jag menade så blev det bara tok av allting.

När jag kom hem kände jag hur risigt jag mådde och nu har jag legat till sängs i tre dagar med feber, snuva, hosta och halsont   

Och jag som brukar skryta med att jag aldrig är sjuk har fått ställa in veckans uppdrag och haft mina första sjukdagar som egen företagare. Men jag har inte anmält någonstans att jag är sjuk för det är väl sisådär 7 karensdagar så det känns ju liksom inte som någon idé, eller?

Så med tanke på hur det gick på träningen i söndags, att Vilja har varit sjuk och hur jag mår just nu så känner jag mig ganska säker på att vi kastar in handuken på söndag  

Ett tag tänkte jag att jag skulle åka dit och ha roligt och bryta och belöna när hon går som bäst och strunta i resultatet. Jag har fått jättemånga bra tips på hur jag skall ta mig an vårat problem med fjärren men det känns som om det inte är något man kan stressa fram på en vecka. Känns dock som om det går framåt och som om vi kan ha hittat ett sätt att lösa det på. TACK till mina underbara träningskamrater, jag tror ni vet vilka ni är   

Nog med gnäll, vi kämpar på!

Med Lystra har jag börjat länka ihop läggande under gång och börjat träna ställanden och så fortsätter vi med fritt följ och apporteringen.

För att lätta upp det hela lite avslutar jag med lite bilder från vår härliga prommis i söndags!

Må så gott!

Idag på ridhusträningen startade vi med en platsliggning och jag la snörbollen ca 2 meter framför Vilja så hon fick något att fokusera på (även om hon nog var ännu mer sugen på Salsas matskål som Ewa hade ställt framför Salsa)  

När det hade gått drygt 2 minuter började plötsligt två hundar tokbusa och vi som stod gömda bakom planket hörde bara hur det dundrade i marken   

Vi gick såklart fram och där låg Vilja helt stilla fast jag är övertygad om att hon var jättesugen på att busa med grabbarna - duktiga Vilja  

Så himla bra att vi fick till en så stark störning och att jag fick möjlighet att gå fram och belöna henne att hon låg stilla! 

På slutet gjorde vi en till platsliggning och den här gången la vi hundarna utefter ena långsidan och gick ut på kortsidan. Första la vi utefter kortsidan och gick ut på långsidan.

Vilja låg i 3 minuter och enligt dobermannens husse (som för övrigt var en av busarna) som stod bredvid hade hon legat väldigt stilla och inte ens ätit (åtminstone vad han hade sett).

I fria följet var hon så följsam och kontaksökande som adrig förr, positionen, vändningar och halter blir också bättre och bättre även om hon gärna hamnar lite, lite för långt fram.  Men hon är så söt för hon har till och med börjat korrigera sig själv och hoppa bak när hon märker att hon hamnar för långt fram - det är bara att jobba vidare såhär och hoppas att det håller i sig.

Idag hade hästtjejerna lämnat ett hinder framme till oss och det var jättekul att hoppa över det jättehindret tyckte Vilja.

Rutan fixade hon skapligt med vårt nya sätt (att skicka med kommando framåt istället) från olika håll.

Körde tre inkallning med ställande som var helt ok om man bortser från det första där hon tvärnitade och käkade hästbajs!!

Men sen är det den där fjärren som håller på att ge mig gråa hår. Hon har ju en superfin teknik och skulle helt klart kunna få en tia OM hon gör det så bra som jag vet att hon kan! Men som det är nu lutar det åt en nolla och det är så frustrerande att hon börjat låsa fast sig i backen så fort jag kommer på lite avstånd. Idag körde jag pingpong (enligt Susannes tips) genom att gå närmre när jag körde sitt och längre ifrån på ligg och sen varierade jag avståndet fram och tillbaka. Och så försökte jag först få fram ett tydligare tecken vid sitt eftersom jag nog har varit lite för otydlig. Men på slutet av träningen kom jag på att det nästan gick bättre om jag körde utan handtecken, konstigt nog.

Vi avslutade med att visa Susanne och Ella hur jag har tränat in tekniken i stå-ligg och Vilja visade gärna hur vi har gjort. Sen när vi står där och pratar med de andra så sitter Vilja hela tiden och söker ögonkontakt med mig och bjuder flera spontana ligg- sitt - ligg- sitt vid min sida - jag blir inte riktigt klok på den hunden    

Idag har vi varit i inomhushallen tillsammans med Annika, Diesel & Indy, Karin, Wilma & Miso och Susanne & P.

Vi började med sittande i grupp i 1 minut och från början tror jag Vilja tog det som om jag lämnat för inkallning för hon startade och var på väg att komma till mig. Men när jag gick tillbaks och satte om henne så satt hon fint i 1 minut. Trodde faktiskt hon skulle lägga sig ner men hon satt väldigt stilla. Sen gick vi tillbaks och la ner dem och lämnade för dold platsliggning. Karin var inte med på platsliggningen och fortsatte träna med Wilma i lokalen. Det är ju en jättebra störning tycker jag men Vilja var reste sig först en gång. Och sen när jag kikade fram för att se om hon låg så reste hon sig igen och sen en gång till så det blev inte direkt någon bra platsliggning men när jag till sist blev sur på henne låg hon snällt kvar. Så om hon reser sig ikväll i ridhuset tänker jag markera att det INTE är OK!

Må så gott!

Här kommer film från dagens träning.

Förra veckan var en ovanligt händelserik vecka med både positiva och negativa besked.

På måndagen fick jag svar på att H&H Hälsa (alltså jag) hade vunnit en upphandling hos en av mina största kunder så nu har jag jobb så jag klarar mig minst två år framöver! Det kändes skönt och det glada beskedet firades med bubbel och bubbelpool i dagarna två  

På tisdagen åkte vi till djurkliniken med Lystra eftersom hon fortfarande haltade på höger fram. Vi fick träffa bästa veterinären Ann-Marie Appel som inte kunde hitta något förutom möjligen en något tunnare muskel i bogen på höger sida men det kunde ju även bero på att hon hade haltat i nästan en vecka. Lystra imponerade på Anne-Marie som överöste lillfisen med beröm att hon var en så snäll och tålig liten tjej som stod alldeles stilla och lät veterinären klämma, känna, bända och "bryta" utan att Lystra sa nånting. Hon bara stod där så tålmodigt och Anne-Marie sa att det verklgien var ovanligt med sån tillit och tålamod hos en såhär ung hund. då blev matte lite stolt över sin lillfis  

Hon fick Rimadyl som hon skulle äta i knappt en vecka och sen var det tänkt att vi skulle röntga henne (HD, AD och bog) som i måndags.   

Natten till torsdag väckte Lystra mig tre gånger och ville bara ut och rulla i snån och göra snöänglar, jag blev irriterad över att hon väckte mig bara för att hon var leksugen.

på torsdag morgon fattade jag varför när hon kom in till mig i sovrummet. Hon såg ut som en sharpei, nosen var supersvullen, läpparna var 5 cm tjocka och huvudet var alldeles knöligt och tjockt. Ögonen såg ut som små hål långt inne i det svullna huvudet. Akut in till djurkliniken igen för att få en kortisonspruta och betapred (för att ha hemma om det hände igen). Stackars stackars lilla lillfisen vad det kliade över hela kroppen, tacka för att hon ville ut och rulla i snön  

På fredagen hade svullnaden lagt sig men klådan var kvar ytterligare nåt dygn och vi hade henne under dygnetruntövervakning. Och så märkte jag plötsligt att hon inte haltade längre  

Efter allt hon hade gått igenom i veckan ringde jag därför och avbeställde röntgen i måndags. Kändes inte kul att söva henne nu också efter den pärsen. Sen borde det ju vara dags för löp ochså för min "bäbis" och då kan juj faktiskt en röntgen bli missvisande så även av den anledningen är det kanske klokt att vänta tills några månader efter löp.

Lite lugnare träning har Lystra fått för att få jobba med hjärnverksamheten men hon har fått vila från mer fysiskt ansträngande övningar. Vi har tränat stadga på ligg, vändningar och positioner och igår tränade vi in "snurra" mest på kul och nu snurras det som bara den  Lite fritt följ har vi kommit igång med igen efter haltandet och jag har nu lagt in lite vinklar.

Vilja stackarn har inte heller fått lika mycket som hon brukar för i helgen påbörjade vi en liten makeover av vårt kök så på min lediga tid har jag målat och fixat mest hela tiden men nu börjar det bli klart.

Llite träning har hon ändå fått och vi har nu fokus på rutan, fjärren, vändningar och halter. Efter förra söndagens träningstävling var det jju dessa delar som vi helt klart behövde träna mest på. När jag hade sett Karins film på fria följet såg jag att kontakten ser bättre ut än jag trodde men vi har stora problem i halterna. Vilja har en tendens att komma för långt fram och i halterna blir det extra uppenbart eftersom hon inte hinner stanna och hamnar väldigt långt fram och sitter ibland snett framför mina fötter, inte bra! Jag har ändrat belöningsplacering till vänster hand och så håller jag på och tränar mig på hur jag skall gå. Det blir ju inte direkt enklare för Vilja om jag vinglar fram, går jättefort och tvärstannar utan nån som helst förvarning. Så nu håller matte på att tränar sig på hur hon skall gå för att Vilja ska ha en rimlig chans att hinna stanna. Och det går bättre och bättre dag för dag  

Fjärren har jag börjat köra med externbelöning bakom för att få henne att komma igång med första uppsittet och det verkar vara en möjlig lösning. Om hon låser sig sådär har jag kommit på att det hjälper om jag säger hennes namn först, det är precis som om hon kommer på att "jaha det är mig du pratar med". Så jag får väl ta det dubbelkommandot på tävlingen i värsta fall (iallafall bättre än 100 dubbelkommandon och en hund som ligger fastklistrad i backen).

Vad gäller rutan så kom jag i förrgår på ett bra sätt som verkade funka och hon satte 4-6 klockrena rutor på raken!! Jag sätter upp henne, riktar in och visar med armen (nästan som linjetagstecken men inte riktigt) och skickar med "framåt" istället för "rutan" och sen kommenderar jag "stå". Jag testade att bara skicka henen genom två koner för att hon inte skall försöka rikta in sig själv eftersom det oftast gör att hon stannar för tidigt eller saktar in farten. Och det funkade superbra, full fart framåt mellan konerna och tvärnig när jag kommenderade stå. Helnöjd med att ha hittat ett sätt som verkade funka körde jag glad i hågen på samma sätt igår och då sprang hon snett åt höger i full fart och hämtade högra konen VARJE gång!! Vi hoppas såklart på tillfällig sinnesförvirring  och att det går bättre idag.

Oj va tiden går nu måste jag verkligen jobba lite innan det är dags för hundpromenad i det härliga vädret!

Igår på träningstävlingen gick vissa saker som förväntat, några moment bättre än förväntan och andra betydligt sämre   

Vi började med en dold platsliggning. Förra gången i ridhuset låg ju Vilja som en sfinx i dryga 3 minuter och jag var väldigt förvånad att hon inte ens nosade runt i ströet eller gjorde en antydan till att äta hästskit. För det var ju väääldigt längesen vi körde platsliggning och i ridhus tror jag inte hon har legat på flera år!

Men denna gången kände Vilja sig mer hemtam i ridhuset och kunde koppla av och ligga och äta hästskit eftersom hon visste att matte var där ute utanför planket  

Men hunden bredvid Vilja kände sig inte lika trygg så hon gick upp flera gånger (3 ggr tror jag) varpå hennes matte gick fram och tillbaka och la om henne. Så efter dryga två minuter satte sig Vilja plötsligt upp och kollade runt. Jag gick in och la om henne och sen låg hon snällt resten av tiden.

Vi "lottades" som ekipage 4 och när vi stod på läktaren och kollade på de andra satt Vilja och såg ut som om hon hade sålt smöret och tappat pengarna och jag tänkte att hon skulle släpa sig runt på planen och nosa i backen på fria följet. Men när vi sen gick ut för att värma upp innan det var vår tur att äntra planen taggade hon till och körde en klockren fjärr, snabbt läggande under gång och bjöd fina positioner.

FRITT FÖLJ - Hade ganska bra kontakt och position på raksträckorna men satte sig katastrofalt snett i halterna och var lite seg på några sättanden. Enligt Susanne och Karin såg det tydligen bättre ut än vad det kändes. Karin filmade så vi får väl se vad jag tycker efter att ha sett filmen.

LÄGGANDE UNDER GÅNG - La sig ner direkt på kommando men inte sådär jättesnabbt (tror jag).

INKALLNING MED STÄLLANDE - Mycket bra   Stannade förvånansvärt snabbt för att vara Vilja när hon kommer dundrandes i 180, tog endast några galoppsprång innan hon stannade med båda framtassarna i marken. Hon tog inga extra steg framåt efter att hon hade fått stopp så som hon kan göra. Stod sen blickstilla med alla fyra tills jag kallade in.

SÄNDANDE MED STÄLLANDE - Sprang ut halva sträckan innan hon började nosa runt. Susanne och Karin tror att det kan ha berott på att Ella som var med sin matte när hon kommenderade mig skällde ut Vilja när hon sprang fort förbi vid inkallning med ställande och även vid rutan (tror jag). Och förra gången slet sig Ella när Vilja körde budföring med hennes matte och kom springades i full fart och skällde på Vilja som vände sig om i språnget (men det hände ingenting mer). Vilja bryr sig ju som tur va inte så mycket men detta kanske blev lite mycket även för henne. Men jag vet inte om jag kan skylla på Ella för jag blev ju inte direkt förvånad   Jag vet att vi har problem med rutan och det är bara att träna, träna, träna!

APPORTERING - Mycket bra, inte ens slarvigt avslut  Kanske lite för mycket fart framme vid apporten om man ska vara kritisk men helt ok.

HOPP ÖVER HINDER - Eftersom Susanne stod så långt bort och Vilja behövde en planka till gick jag fram och la till en planka. Så när jag kommenderade hopp sprang Vilja och nosade där de andra plankorna låg....nej hör ni nu skyller jag ifrån mig igen Men när jag tog tillbaks henne och gjorde om gjorde hon ett bra hopp - sitt - hopp   

FJÄRREN - Katastrof  Vilja låg som fastlåst i backen och vägrade sätta sig upp! Och jag som tyckte att det började gå så bra och att vi inte längre har problem med det där första uppsittet, men JO det har vi! Och jag vet inte vad det beror på att hon ibland får för sig att hon inte ska sätta sig upp. Ju fler gånger jag säger sitt desto hårdare trycker hon sig mot marken precis som om hon tänker "nejdu matte den luringen går jag inte på". Så tråkigt att ett moment som jag vet kan vara så snyggt bara blir pannkaka!

Men sammantaget kändes det roligt att Vilja var så på, till och från var hon lite för laddad och kastade sig ner i liggande när vi ställde oss i fotposition, bl a när jag skulle lämna henne för fjärren så bjöd hon ligg innan tävlingsledaren hade kommenderat som om hon visste att nu kommer det. 

Vi avslutade med att göra en ny platsliggning och då gick jag fram och tillbaka några gånger både för att belöna att hon låg still men också några gånger för att korrigera henne när hon åt hästbajs (stod nära henne en stund för att kunna säga till direkt utan att gå emot henne).

Så nu har vi fått lite att bita i nu några veckor framöver.

FRITT FÖLJ ffa SNABBA OCH RAKA SÄTTANDEN

RUTAN

FJÄRREN

PLATSLIGGNING - att ligga stilla och inte äta hästbajs! Men det hade ju i och för sig Susanne ett bra tips på hur jag skall göra - att jag skall ge henne så mycket hästbajs innan vi går in så hon är mätt och inte orkar äta mer! Jag älskar kreativa lösningar Sus men jag vet inte....  

Nu ska vi snart fira att jag har fått ett anbud som jag har gått och väntat på sen i december som betyder jättemycket för mitt företag (ca 80 % av min inkomst)   

Så nu ska här firas med räksmörgåsar och champagne och efter det blir det bubbelbad utomhus!

Nu har jag läst klickerbibeln och tänkte dela upp momentet läggande under gång i två kedjor och sedan baklängeskedja dessa.

Kedja 1 = Utgångsställning+läggande under gång

1) klicka spontana lägganden framför

2) gå baklänges och belöna spontana lägganden

3) lägg på kommandot ligg

4) börja gå sidled och variera mellan sidled och framför

5) Rikta kroppen framåt görs gradvis tills jag kan gå framåt

Kedja 2 = Bli liggande+sitt upp

1) På plats, röra mig runt och i sidled.

2) Röra mig baklänges från henne

3) Röra mig baklänges några meter och vända ryggen emot (medhjälpare klickar om hon ligger helt still precis när jag vänder mig om).

4) Gå längre sträcka med ryggen emot och medhjälpare klickar

5) gå längre sträcka med ryggen emot och vända tillbaks mot hunden och gå något steg emot henne innan jag klickar själv.

6) Länga sträckan jag går från henne innan jag vänder mig emot och går emot henne.'

7) Gå ifrån och gå tillbaka och ställa mig bredvid – klicka att hon ligger stilla.

8) Göra som i steg 7 men ge kommando sitt – klicka

Så idag började vi med kedja 2 och planen var att jag skulle börja med steg 1 och 2 idag. Men som vanligt har jag svårt att hålla mig kvar på ett steg om det går bra och Lystra var så duktig att vips så var vi på steg 7    Och då hade vi ingen medhjälpare som det var tänkt att vi skulle ha från steg 3   Men när jag flyttar ut dig i en annan svårare miljö vågar jag nog inte chansa så då är det nog bästa att ha en medhjälpare som klickar. 

Ser att jag kallar stegen lite annorlunda på filmen men det är ju eftersom jag inte kan länga sträckan mer när vi inomhus och det var ju steg 5-6.

Duktiga lillfisen!!

Nu har jag anmält mig & Vilja till tävling den 27 februari och ikväll är det tävlingsträning i ridhuset. Blir lite spännande att se om det blir flipp eller flopp   

Det är verkligen så som Karin och jag pratade om häromdan att man gärna tränar det som går bra (förstärkande för både hund och matte) och liksom "glömmer" det som går mindre bra  

Vår stötesten (Lystras och min) har ju hela tiden varit att sitta stilla och hålla fast apporten (både apportbocken, dummi eller leksak) i munnen i ett fast grepp. Hon har ett bra grepp och kommer gärna rakt in till mig med sakerna nu men vill gärna släppa det direkt. När vi kommer hem och hon får en dummi i munnen går hon gärna och bär omkring på den och "bjuder" den upp i ansiktet på mig - utan att släppa förrän jag säger "tack".

Jag skrev ett inlägg för en tid sen om detta och fick jättebra tips av både Annika (med Diesel & Indy) och Linn med Nässla och jag tog till mig dessa råd men har tränat alldeles för lite! Hon kan nu sitta en lite längre stund men det rör sig fortfarande inte om några långa stunder och jag kan inte komma fram med händerna mot henne och ännu mindre ta tag i apportbocken för då släpper hon direkt. Hon greppar den fint och drar med motstånd när jag håller i den men om jag har släppt den och sen kommer dit med händerna igen så släpper hon den.

Men som sagt eftersom det finns så många saker som är mer förstärkande för oss båda så har vi under en period "glömt" att träna detta moment. Men igår när jag såg Karin & Miso träna apporten blev jag så "avis" för de är så superduktiga!! Miso sitter och håller apportern i ett fast grepp och Karin kan knacka och dra i apporten utan att hon släpper  Man kan se det på Susannes film från igår på hennes blogg HÄR.

Så min planering inför nästa vecka är att träna på apportbocken á la lydnadsklass 1 som är just att ta apportbocken och sitta och hålla fast den tills matte säger tack.

PLANERING V 5

LYSTRA

• Sitta och hålla fast apporten längre och längre stund och med mer störning.
• Fritt följ (på samma sätt som denna veckan både baklänges och framlänges) och att lägga in mer vinklar, vändningar och halter.
• Träna delarna och Börja kedja ihop läggande under gång.
• Fortsätta teknikträningen ligg-stå och stå-sitt

VILJA

• Fortsätta träna fria följet, position, kontakt, vinklar och halter.
• Träna snabba ställanden nära och successivt öka avståndet.
• Träna rutan - på nära håll från olika håll och successivt öka avståndet.
• Köra en 2:ans fjärr om dagen men lägga in ett extra uppsitt på slutet och alltid belöna efter det. Målet är att hon skall bli säker på uppsittandet.  

Det där med luktdiskrimingeringen som jag hade börjat träna in med en ny metod kommer jag köra mer som en inomhusaktivering nu under en period.

Så imorse vaknade Elias av som han själv uttryckte det: Två av de värsta ljud man kan vakna av, ett högfrekvent ljud (klickandet) och ett dovt ljud (när Lystra släppte apportbocken i golvet)   

Kanske ett bra sätt att få upp honom ur sängen på mornarna!

Utvärdering av morgonens träningspass

LYSTRA

Apporteringen - kom ett litet steg framåt, hon griper aktivt, håller lite längre och lite stadigare men jag får köra lite pingpong (belöna för kortare och längre stund varierat) för att hon inte skall tröttna.

VILJA

Fjärren - Satte ALLA uppsitt klockrent utan tvekan på fullt avstånd.

Inkallning med ställande - tränade på kort avstånd inne och hon startade explosivt (trots att det var inne) så det rasslade i klinkergolvet och stannade så snabbt att hon gled med alla fyrta tassar fixerade  

Snart kommer finaste Linnsan hem (hon har varit i Paris på cirkusföreställningen Demain i år igen och Perra har åkt till Skavsta för att hämta henne och hennes kompisar  

Ha en bra söndag!

Idag har vi varit på Rikstens hundcenter för första gången men det var en jättebra lokal så det blir fler gånger.

LYSTRA hade lite svårt att fokusera och att ligga i buren och koppla av när det var för mycekt bus och stoj runtomkring. Allra helst när Diesel som hon inte träffat förut (förutom kanske en gång) gick eller sprang fram och tillbaka i lokalen. Men för att vara första gången tycker jag ändå att hon var riktigt duktig och hon kunde fokusera på mig långa stunder eller ligga tyst och snällt i buren under tiden som jag tränade med Vilja  

Eftersom hon fortfarande haltar till och från ville jag inte låta henne springa för mycket eller kampa så det blev mest godisbelöningar. På slutet passade jag på att träna platsliggning och la henne mitt i lokalen och hon låg snällt med alla andra som tränade runt omkring henne, duktiga lilla Lystra. Jag är lite bekymrad öer hennes tass men jag kan verkligen inte hitta något när jag masserar och stretchar henne. Jag tror som Annika (som var med på träningen idag) att det sitter i tassen och inte högre upp i benet men om det inte är bra  efter helgen skall jag boka en tid för att kolla upp henne.

VILJA hade inga problem att koppla av under tiden som jag tränade med Lystra och var på direkt när det var hennes tur. Hon gjorde det mesta helt ok men kanske inte så där superbra. Stannade ganska långsamt på ställandet, la sig inte så snabbt på läggande under gång, hade en del blicksläpp och satte sig snett lite då och då vid halterna på fria följet. Men jag är supernöjd med fjärrenträningen! Hon satte sig upp VARENDA gång idag på sitt från ligg och det som var så svårt igår  

Jag har klippt ihop en film från dagens träning.

TACK för idag tjejer!