Igår var vi på WT i Fjällnora och idag har vi varit på träningsjaktprov i Gullunge! Och det som jag känner att jag har lyckats med Lystra (ja jag vet att det är färskvara och kräver underhåll) är stadgan! Jisses va duktig hon är och sitter stadig i skott, kast, vatten och även när andra hundar svishar förbi framför nosen på henne! Känns så himla skönt med en hund som fattat att om man "håller i sig" får man vara med på det roliga!

Karin startade Vilja på WT:t igår men Vilja körde helt sitt eget race utan att kolla med Karin vad hon tyckte och jag tycker Karin var tapper som höll humöret uppe och genomförde alla rutor! Men nu tror jag att Karin har tävlat klart med Vilja. Vi får väl se om husse kommer igång och träna Vilja igen eller om Irene ska börja träna med oss och ska få låna Vilja   Annars blir det nog rallylydnad, bruks och agility för henne och så tränar vi apportering utan tävlingsambitioner för har tror inte jag kommer starta på WT eller prov med henne nåt mer.  Eller åtminstone inte förrän hon är 10 år och har lugnat ner sig lite och slutat med allt bus och valpfasoner   

Vilja med husse på WT sommaren 2010!

Lystra skötte sig jättebra på de tre första rutorna (riktat närsök, dubbelmarkeringar och dirigering/linjetag) och de poängavdrag som vi fick på de rutorna var förarmissar så de får jag ta på mig.

Dirigeringsrutan gjorde hon verkligen helt perfekt och domaren kommenterade att det där gick ju väldigt bra och hon sa att det blev toppbetyg men att hon drog nånting för att jag la på ett "ja" på vägen ut. Jag hade säkert inte behövt det men gjorde det för att vara på den säkra sidan.

Sötast på hela WT:t var iallafall lille Emrik 9 veckor 

Walkupen som vi gjorde som nästsista rutan var toksvår! Och det var dessutom svårast för den hunden som hade högst startummer och det var såklart Lystra och jag (vår parkamrat hade säkert klarat det bättre för de kom på andra plats i Ökl med samma poäng som Tina och Elliot som vann klassen)  

Lystra och jag är ju inte klara för så svåra linjetag och dirigeringar som vi fick på Walkupen men jag är väääldigt nöjd med Lystras stadga Det började med att vår parkamrat fick en dubbelmarkering med skott som den skulle hämta in först och sen skulle jag skicka Lystra på ett linjetag snett över ett brett dike till en björk som var långt bort (ca 100 meter?). Sen bytte vi plats och så fick Lystra dubbelmarkeringar och labben en dirigering. När labben sprang iväg för att hämta den vänstra markeringen passerade den kanske en meter framför Lystra som satt och tokstirrade åt markeringens håll. Men hon satt helt stadigt och ryckte inte ens till när labben sprang förbi!! Duktiga Lystra! Att linjetaget var för svårt blev jag ju inte förvånad över men när hon helt ignorerade mina signaler kände jag liksom inte riktigt igen henne. För även om hon inte förstår så brukar hon lyssna på mig och försöka förstå vad jag menar men här sprang hon mest runt och nosade och verkade inte alls ta nån notis om att jag försökte hjälpa henne att hitta dummisen så det var bara att kalla in och få en stor fet nolla 

På sista rutan tyckte hon inte heller att hon behövde lyssna på mig och att hon dessutom blev akut bajsnödig kunde hon kanske inte rå för     Vi nollade inte men det blev nog inte många poäng kvar på den rutan.

Vi åkte innan prisutdelningen så jag har inte fått veta poängen (väntar på att de skall läggas ut på hemsidan) men att det inte blev några uppflyttningspoäng kan vi vara säkra på!

På kvällen var vi på en supertrevlig tjejmiddag hos Annika och det blev väldigt mycket hundprat såklart eftersom det bara var hundnördar som var där! Jag fick då veta att bruksreglerna har ändrats från 1 januari 2012 och att det nu är ickeförarlagda spår även i appellen! Det var ju bra att få veta det två veckor innan tävling   Så denna veckan har två av mina snälla klubbkamrater lovat att lägga spår till Lystra! Och fler har erbjudit sig, tur man har snälla kamrater. I fredags när vi spårade (fast då var det ju jag som lagt det) i ösregn så gick hon som tåget och plockade alla pinnar utan tvekan så det skall bli spännande att se hur hon reagerar när det är nån annan som lagt spåret och hållit i pinnarna.

Lilla Jippie väntar på att spåret skall "ligga till sig" 

Idag har vi varit på provapåjaktprov i Gullunge hos Eva Thoren och Sofie Piel och det blev både ris och ros till den lilla svarta!

DAGENS PLUS

+ STADGAN

+ Dirigeringen/linjetaget

+ Markeringarna

+ Att hon tog upp alla olika vilt och kom till mig i full fart!

DAGENS MINUS 

- AVLÄMNINGARNA (släppte framför mina fötter). Eftersom vi tränat med vilt flera dagar/kvällar denna veckan och jag tyckte att vi började få till ett  "håll fast " så hade jag förväntat mig att hon kanske skulle släppa de första men att jag sen skulle få det mesta i hand. Hon brukar "jobba upp sig" vartefter men idag fick jag nog inte en enda i handen.

- Detta förbannade fotgående - att det ska vara så svårt!! Men jag vände om och vände om, backade eller stannade så fort hon drog sig det minsta före och till sist varvade hon ner och gick skapligt fot till och med ner till sjön. 

- Inte lika snabba upptag som hon brukar ha.

- Viss tveksamhet att gå på djupet i jobbig terräng på söket.

Nu när vi kom hem har vi kört doggiezen med liten pippis och kom så långt att hon kunde sitta framför mig och hålla pippisen fast jag knackade lätt på den i ca 5-10 sekunder! Och jag kunde till och med ta på henne utan att hon släppte!! Så nu får vi öka storlek på pippin, tiden, hur mycket jag ska kunna ta/hålla/knacka på fågeln, mm  successivt ..... Och det är ju inge bråttom alls vi har ju nästan en hel vecka på oss ;-)

Ha en härlig söndagkväll alla vänner!

Ja nu gäller det att ligga i för nu är det mycket på gång!

På lördag skall vi till Fjällnora på WT (jag/Lystra och Karin/Vilja) och på söndag är det dags för inofficiellt jaktprov ute hos Eva Thoren och Sofi Piel på Gullunge med Lystra. Den 28 April är det ett till Inofficiellt jaktprov denna gången i Laxå och då skall jag starta Lystra och Karin skall starta Vilja. Och som om det inte vore nog med alla jaktaktiviteter så anmälde jag mig och Lystra till ett Appellspår den 6 maj på Waxholms BK.

Jag är glad att jag besinnade mig och inte anmälde oss till någon lydnadstävling också för även om allt är så roligt så skall man ju hinna träna alla olika discipliner också och det är ju lätt att det blir lite splittrat  

Så efter att appellen och alla WT och jaktprov är över tänkte jag att vi skulle börja fokusera på lkl2 igen och åka på några sommartävlingar!

Den 27 Maj är det KM på Nacka BK och då tänkte jag mjukstarta med Lystra i Lydnadsklass 2 och i ett svagt ögonblick funderade jag på att starta Vilja i agilityn. När vi var på prova på agility för blivande instruktörer för några helger sen kunde jag konstatera att Vilja kom ihåg i stort sett allt (utom kontaktfälten) som hon lärde sig när hon var 1,5 år och vi gick en nybörjarkurs tillsammans med Therese och Ozzy. Men vi får se om vi hinner bygga banor och träna nåt innan den 27 maj så vi känner oss redo för att tävla KM!

Igår och idag har vi tränat både bruks och jakt. Igår var vi på NBK med Sara och Karin och körde budföring, påbörjade framförgåendet och tränade dirigeringar och långa trippelmarkeringar (trekanten). Det var jätteroligt och både Lystra och Vilja (tillsammans med Karin) var så duktiga!

Idag har jag varit med Sara/Lhyra och Matilda/Ipcie och lagt spår, tränat budföring, framförgående, fotgående, närsök och stoppsignal.

Lystra fick ett appellspår på äng som hon klarade galant fram till sista vinkeln och där tappade både hon och jag bort oss ett tag och hon missade sista korta pinnen men hittade slutet. Det är så skönt att hon tar upp pinnarna så vi slipper lägga ner tid på att träna det också.

Vi körde budföring med Matilda (som Lystra bara träffat några gånger) och när Lystra till sist förstod att det inte var något som skulle hämtas uppe i skogen (där vi precis innan hade tränat närsök och jaktfot med störning) så sprang hon ut till Matilda i full fart!!

Nu på eftermiddagen har jag äntligen fått ändan ur vagnen och tagit fram lite vilt för vi MÅSTE ju verkligen träna på vilthanteringen!!

Jag la ut ett sök med fruset vilt (and, trut, duva, kaja, korp och kanin) och först fick Lystra ta det (efter att vi kört lite avlämnings- och hållfastträning med en duva innan).

Hon var superduktig och plockade in allt även om hon tyckte att hon fick gapa lite väl stort för att få in den frusna truten och stora korpen i munnen. Ett par gånger kom hon till och med in i fotposition och satte sig med viltet i munnen!!! Tjohoo vi kanske får till det här ändå   

Vilja som vid ett tillfälle för några veckor sen tog hårt i ett par vilt fick börja med "tafint och mjuktträning" och hon var verkligen varsam (även om fruset såklart inte är lika tuggvänligt). Eftersom hon aldrig har tagit hårt tidigare så hoppas jag på att det bara var lite olycksfall i arbetet sist! Vi hade inte kört med vilt på jättelänge och så fick hon titta på när de andra hämtade vilt innan det var hennes tur och jag tror att det blev tilt i huvudet på brunbjörnen pga att hon var för högt i stress!

Hon hämtade också in alla på söket i en flygande fläng men jag är ju inte direkt förvånad   

Nu blir det två dagars jobb på dagtid och hundträning på kvällen men på fredag har jag lite tid över dagtid igen! Det är så skönt att kunna träna hund på dagtid och ha trötta nöjda hundar på kvällen!

Ha en fortsatt härlig kväll alla vänner!

Idag har Vilja och Karin debuterat i Öppenklassen på SSRK Östras WT på Lidingö. Jag är väldigt stolt över dem även om poängen inte blev något att skryta med.

Sammanbiten, fokuserad eller bekymrad Karin??

 RUTA 1 Dirigering med drev  (skott, kast och andpipa) som störning

Att Vilja på första rutan skulle ta Karins linjetag som gick utmed drevet som hade pangat, kvackat, kastat och knakelibrakat utan att ens titta åt drevets håll var nog dagens mest otippade!!

14 Poäng på ruta 1 tycker jag verkligen var snålt när hon gjorde den så bra!!

Att hon sen hade lite för mycket vax i öronen på ruta två så att hon inte riktigt hörde Karins signaler får väl jag ta på mig, och jag lovar att vi skall tvätta öronen med öronrens inför nästa helg   = 0 poäng!

RUTA 3  Walk up = 11 poöng (tycker jag faktiskt också var lite snålt men det beror nog på att hon reste sig när Tina skickade Farin och att hon var lite väl "yvig" på den andra markeringen)

På walkupen (ruta 3) fick de gå i par med Tina & Farin och Vilja vågade nog inte annat än att gå fot när hon hade Tina på ena sidan (Tina har ju startat Vilja på jaktprov) och Karin på den andra. At hon sedan tyckte att Tina sa
Vilja när hon skickade Farin kanske återigen berodde på vaxproppar i öronen (öronrens, öronrens) men hon kom på sig själv (när hon liksom hade ställt sig upp för att vara beredd om nu Farin skulle missa den), tittade på Karin och satte sig ner igen   

 Ruta 4 Dubbelmarkering = 16 poäng

På fjärde rutan var det dubbelmarkeringar med skott som hamnade nästan som på linje och där tog Vilja en lite omständlig väg när hon skulle lämna av och jag blev rädd att hon hade sett mig (när jag stod upp och filmade) och när hon  var på väg mot mig så jag var snabb att stänga av kameran och sätta mig ner   Men när Karin ropade på henne så kom hon på vem som skulle ha dummisen och den andra sprang hon lite mer direkt till Karin med!

 
Ruta 5 Dubbelmarkering (först kastad först in, sist kastad sist in) = 0 poäng

När det efter en lång dag så var dags för ruta 5 som också detta var en dubbelmarkering tyckte Vilja att det var bäst att hämta in dem så fort som möjligt eftersom Karin hade kroknat och såg så trött ut. Att det var tänkt att de skulle hämtas in i en bestämd ordning och att hon skulle vända med Karin för att hämta den först kastade först tyckte Vilja var onödigt när hon redan var riktad mot nummer 2. Men herregud min förare håller på att gå under av både trötthet, hunger och törst hur kan det då vara så viktigt vilken som kommer in först, tänkte Vilja???? Låt det gå snabbt och effektivt så vi kan få åka hem äta istället!

Lilla Lystra som hade oturen att matte trodde vi skulle vara kvar i fjällen och inte hinna hem till detta WT var ju inte anmäld och hon tycker att dagens tävling var den tråkigaste hon har varit med om iallafall. Passivitetstävling var
inge kul tyckte Lystra men försökte som vanligt göra det bästa av situationen och har skött sig väldigt bra hela dagen. Hon har varit lugn och fin vid min sida i stort sett hela tiden förutom när hon hittat någon söt valp att gulla med eller någon snygg kille att flirta med. Och att det var nästan jobbigare att sitta och ha koll på alla skott som brann av, alla dummis som kastades och på hundarna som skulle hämta kan man se på henne där hon ligger HELT utslagen bredvid mamsen och är minst lika trött!!

Trist att inte var med och tävla tycker även jag men det var jättekul att träffa alla retrieverkompisar för till Lidingö kommer verkligen ALLA som bor i Stockholm med omnejd och några till.

GRATTIS till alla duktiga ekipage som har tävlat idag, ingen nämnd ingen glömd tänkte jag skriva men jag måste ändå nämna ett ekipage! GRATTIS till Karin Cleeve som med lilla Mossa (lika gammal som Lystra) vann Nybörjarklassen med imponerande 99 poäng!!!!

TACK för idag Karin, nästa helg sitter allt som det ska och poängen ramlar in men ni får ju även lite mer konkurrens för då är ju jag och Lystra med   

Äntligen är våren här och med den kommer tränande och tävlande igång!

Igår var vi på FRK Bergslagens WT i Vallhalla. Jag hade tänkt starta båda tjejerna och hade anmält Vilja till Nybörjarklass och lillfisen till Öppenklass.

Men eftersom Miso har varit så löpseg har Karin fått ”den äran” att ta med Vilja på jaktkurs och träna henne inför WT:t. Och Vilja tackar ju inte nej till lite extra träning!

På våra gemensamma jaktträningar har Vilja varit så söt för ibland har hon funderat på om hon skall springa till mig med dummisen men då har det räckt med att jag har sagt till henne att hon skall springa till Karin så har hon gjort det direkt. Igår på Vallhalla visade det sig att deras träning har gett resultat för äntligen lyckades den grånosiga ”tävlingshunden” ta sig upp i Öppenklassen!!

Duktiga Karin och Vilja gjorde ett jättebra jobb som slutade på 86 poäng, en fjärdeplacering (på samma poäng som 3:an såå nära pallplacering) och uppflyttning till Öppenklassen!

Vilja förärades dessutom med domare Peter Flinks specialpris för att hon jobbar på med en aldrig sinande arbetsglädje helt oberörd av av att hon fått byta förare flera gånger. Och vi som känner ”Viljakanbästsjälv” vet ju att hon kastar sig in i varje uppgift som hon ställs inför med samma glädje och lust oavsett vem som håller i linan! Som kennelmamman sa så är Vilja nöjd bara någon kör henne till provplatsen ;-)

Jag har startat Vilja två gånger på WT, första gången när hon var 1 år och 4 månader och då fick vi pga bus, knallningar, ett uruselt (eller obefintligt) fotgående och min orutin 14 poäng på en ruta och nollor på resten. Andra gången var ett par år senare och då fick vi ihop 73 eller 74 poäng (precis under uppflytt) men sen har vi inte kommit till start nån mer gång.

Sommaren 2010 startade Perra och Vilja på ett WT (hade då också strax under 75 p) och på Flatmästerskapen (med både ris och ros) men efter det har deras träning fallit i träda. Det var även denna sommaren hon fick smeknamnet ”tävlingshunden” och blev kallad ”busig liten kille” av en domare ;-)

Men nu sex år gammal är BUSVilja Öppenklasshund. Fast på söndag skall hon till Lidingö och starta på WT i Nkl tillsammans med Karin igen och om några veckor skall vi till Fjällnora på WT men då funderar jag på om man kanske kan få ändra och starta henne i Öppenklassen istället. Eller vad säger du Karin?

Trött liten Lystra inväntar dagens resultat 

Lilla Lystra och jag debuterade i Öppenklassen och jag hade bestämt mig för att stötta henne igenom rutorna för att det skulle bli en bra erfarenhet och att inte tänka tävling eftersom jag inte tyckte att vi var klara för Öppenklassen.
Vi har knappt tränat nånting alls i vinter/vår och hon är fortfarande lite osäker på långa dirigeringar och svåra
markeringar. Hennes markeringsförmåga har dock mognat under vilan för nu när vi de senaste veckorna har kommit igång med jaktträningen igen har hon plötsligt en väldigt bra markeringsförmåga vilket hon inte hade i höstas. Hon sprang då ut i full fart i rätt riktning men började söka alldeles för tidigt och när hon inte hittade nåt kom hon i full fart tillbaks till mig, men nu springer hon ut längre i rätt område och ger sig inte förrän hon hittar apporten!!

Däremot är hon fortfarande osäker på långa linjetag och dirigeringar och vill hellre komma emot mig än att gå ut ifrån mig. Eftersom farten emot mig är väldigt väldigt hög har även hennes lilla sväng runt mig kommit tillbaka för när hon inte saktar in väljer hon istället att springa förbi och vända innan hon kommer in och det ser ju inte så bra ut på ett WT.

Såå jag hade alltså inga direkta förhoppningar att vi skulle få några bra poäng men min lilla svarta bara går in och gör sitt bästa i ruta efter ruta och alla domarna kommenterade att hon hade sån fantastisk fart in till mig och härliga avlämningar!! Härliga avlämningar, det ni jag som befarade att hon skulle ta en lov runt mig och att jag skulle få skämmas över våra ”barnsliga” avlämningar. Men nejdå lilla Lystra visste att nu var det tävling så hon sprang i full full fart in rakt emot matte och tvärnitade framför mig så det nästan blev bromsspår i marken. Lilla söta Lystra som vet när det gäller!

Så på säsongens första tävling och vår debut i Öppenklass fick vi ihop 80 poäng vilket också var samma poäng som den som kom 3:a men eftersom dom hade två 19 poängare kom de 3:a och vi 4:a, så retligt nära pallplacering även för oss!! Så ett till WT med minst 75 % av maxpoängen så är min lilla svarta racerpanter ELITHUND på WT! Enligt de gamla reglerna skulle hon vara uppflyttad i elit redan men enligt de nya reglerna krävs två tävlingar i Ökl med minst 75 p innan man får starta i Elit (om jag tolkat det hela rätt).

TÄVLINGENS UPPLÄGG OCH RESULTAT

RUTA 1 (Dirigering)

Nkl: Rak dirigering ut till en gran där det låg en dummi.

Vilja valde här att springa av sig lite energi (låtsades att hon inte hörde Karins närsök- och inkallningssignaler) och jag tror hon hann få sig ett snabbdopp på vägen också men sen tog hon med sig dummin på tillbakavägen och levererade snyggt till Karin.

Resultat: 12 poäng

Ökl:
Dirigeringen var längre i öppenklassen och det låg tre stycken dummis på rad precis bredvid varann (som gjort för att byta eller ta flera vilket många hundar också gjorde)

Eftersom jag vet att Lystra kan bli lite osäker på långa linjetag och jag märkte hur hon saktade in (i nivå där Nybörjarklassummisarna hade legat) la jag på ett par ”ja” för att stötta henne i att hon gjorde rätt och då fick jag ut henne hela vägen. Jag la på närsök och hon doppade direkt ner näsan och tog upp en dummi så i samma svep som
närsökssignalen la jag på en inkallningssignal och hon kom direkt in med EN dummi! Duktiga lilla fis! Även om hon inte brukar byta så kändes det som om risken var ganska stor eftersom det låg 3 dummis så väldigt nära varann. 

Resultat: 18 poäng Vi fick beröm för fotgåendet (detta var vår tredje ruta och fotgåendet blev bättre och bättre för varje ruta) och för att hon tog en och kom direkt in i full fart. Avdragen fick vi för att jag stöttade henne på vägen ut.

RUTA 2 (riktat närsök)

Nkl: Skick ut ca 5-10 meter till en ca 10x10 meters ruta där de skullle plocka in två dummisar.

Viljas fotgående var lite väl svajigt och så tyckte hon att domaren pratade och förklarade lite onödigt länge (hon visste ju vad hon skulle göra) så hon var på väg att ta saken i egna tassar men Karin lyckades hindra henne! När hon väl fick jobba så gjorde hon det hon skulle utan att tveka. Denna gången stannade hon på Karins närsökssignal (hon kände nog rätt väl var de låg) och tog in EN i taget. Duktig Vilja.

Resultat: 18 poäng (avdrag för fotgåendet)

Ökl:
Närsöksrutan låg lite längre ut men annars samma upplägg som i Nkl.

Lystra som i vanliga fall brukar göra rätt för sitt namn valde här att ignorera min närsökssignal och trava ut till elitklassens ruta. Hon lyssnade inte heller på min inkallningssignal utan hon var bara tvungen att kolla av området först så jag fick ta till min allra mest bestämda röst innan lilla fröken fattade att det var allvar. När hon kom emot mig stoppade jag henne i närsöksrutan och nu gick hon ner med nosen och sökte tills hon hittade första dummin. Andra skicket gjorde hon jättebra, stannade direkt på min signal i rätt område, letade intensivt, plockade upp en dummi och kom in i full fart.

Resultat: 12 poäng

Vi gjorde denna ruta som dagens sista och en förklaring kan vara Lystra helt enkelt var trött i huvudet och fick ”hjärnsläpp”, en annan kan vara att tävlingsdjävulen grep tag i mig som började känna att vi kunde få ganska bra poäng om vi inte nollade sista rutan (eftersom det hade gått skapligt på de andra rutorna) och att Lystra kände av det. Den tredje förklaringen kan vara att hunden som startade före oss var i Elit och hade gått ut till detta område
precis innan Lystra och att hon kände det.

RUTA 3 (Markeringar med skott)

Nkl: Enkelmarkering med skott. Jag vet inte om det var på samma sätt som i öppenklassens men isf var det först äng och sen ganska tät skog med en liten bäck och markeringen hamnade i skogspartiet.

Lätt som en plätt sa Vilja och som tur va så hann Karin säga apport i exakt samma stund som Vilja såg att domaren klappade Karin på axeln ;-)

Resultat: 20 poäng

Ökl: Dubbelmarkering med skott i terräng som ovan där ena markeringen hamnade inne vid bäcken i skogspartiet till höger och den andra till vänster.

Lystra satt stadigt i skott och kast och jag väntade en liten extra stund efter att domaren hade klappat mig på axeln innan jag skickade henne och då for hon iväg som skjuten ur en kanon och plockade in först den ena och sen den andra.

Resultat: 19 poäng (vet inte vad de drog för men det kan nog ha varit fotgåendet).

RUTA 4 (Markeringar med andpipa)

Nkl: Enkelmarkering på ett gärde där apporten hamnade i dikes/skogskanten.

Vilja spikade markeringen men fick syn på något bakom Karin när hon kom in med dummin så hon stannade upp precis bredvid Karin och tittade bortåt = inte världens snyggaste avlämning.

Resultat: 18 poäng (avdragen kan var pga avlämningen eller fotgåendet).

Ökl: Dubbelmarkering på rad i skogs-/dikeskanten där den bortesta kastades sist.

Lystra var väldigt laddad (vi gjorde denna som dagens allra första ruta) och hade liite svårt att gå fot fram till pinnen men satt sedan stadigt i kasten och jag valde att vänta en liten stund extra innan jag skickade henne. Hon sprang direkt ut för att ta den sist kastade men när hon passerade den som kastades först fick hon den i näsan och plockade in den först. När hon sen skulle ut och ta den andra ”fastnade” hon i det första området innan hon gav sig längre
ut och fick leta ganska länge innan hon hittade den andra apporten.

Resultat: 16 poäng (avdragen troligen pga ett vääldigt dåligt fotgående och pga att hon fick leta länge efter den andra apporten)

RUTA 5 (Dirigering)

Nkl: Linjetag på ett gärde ca 30 meter till en gran i kanten av gärdet.

Vilja gick här dagens bästa fotgående men när de ställde upp sig var hon väldigt intresserad av någonting åt höger (rätta mig om jag har fel Karin) så Karin valde att medvetet rikta henne väldigt mycket åt vänster. Vilja fick då dummin i näsan och travade ut ganska lugnt (för att vara Vilja) och man riktigt såg hur hon fick den i nosen, Karin la på närsökssignalen när hon var i området och då plockade hon den direkt!

Resultat: 18 poäng (Karin fick beröm av Peter Flink för smart handling men troligen fick de avdrag för att Vilja inte sprang ut i full fart och att hon vindade efter dummin eller så var det för att Karin blåste närsökssignalen?).

Ökl: Ett längre linjetag på samma gärde där Elitdummysarna låg utlagda ännu lite längre ut, lite till vänster om Öppenklassens, så det gällde att de inte kom för långt ut och fick elitdummisarna i nosen.

Lystra sprang till min förvåning ut i full fart rakt ut på en rak fin linje men eftersom jag var beredd på att jag skulle behöva stötta henne på vägen la jag på några ”ja” även om det inte hade behövts. Tyvärr råkade jag skicka henne lite snett så att hon kom rakt mot elitdummisen, som tur var stannade hon till när jag blåste stopp men vände sig inte emot mig så som hon ska göra på stoppsignalen. Jag fick henne att gå till höger på mitt tecken (troligen pga att
hon då fick den i näsan) och hon fann dummin ganska direkt när jag la på näsrsökssignalen. 

Resultat: 15 poäng (avdragen var pga högljudd handling, domaren (Peter Flink) tyckte att det var onödigt att jag la på ”ja” när hon sprang rakt ut i så full fart  men eftersom jag aldrig trodde att jag skulle få ut henne så långt rakt ut till en dold dummi så hade jag redan tänkt att hon behövde stöttning).

Vi hade en supertrevlig dag tillsammans med alla härliga Ryegatare och bästa kennelmamman! TACK alla ni och TACK till bästa Karin för ditt finfina jobb med min älskade BUStant!

Nu är vi strax framme i Storhogna där vi skall åka skidor i några dagar och snart bryts nog mottagningen!

....har runnit under broarna sen sist    

Men det allra roligaste och det som jag är mest stolt över är att jag har uppnått mitt lite hemlighetsfulla mål; Jag har tagit KÖRKORT    

Äntligen har jag 46 år gammal kommit underfund med att jag KAN köra BIL!! Och att det är ROLIGT att köra BIL!!

Och det har jag min finaste, bästaste och mest peppande körlärare Karin att tacka för   

Och när Karin hade gjort det första slitgörat att få mig att inse att det faktiskt är roligt kunde jag till och med köra med min söta make utan att vi blev osams     

TACK TACK till er båda för ert tålamod!

För att "toppa formen" och lära mig köra "körskolemässigt" åkte jag upp till Falun för två veckors intensivkurs där jag helt kunde fokusera på att läsa in teorin och att köra bil!

Vi bodde på Falufängelse och hade superkul på kvällarna några 18-åriga grabbar, nån lite äldre kille och en tjej och kille från Uppsala som inte var riktigt lika gammal som jag men de var iallafall över 30   Alla var vi där av samma anledning!

Första veckan var det bilkörning, plugg och halkbana. Den andra veckan körde vi mest "uppkörningsmässigt" där min körskolelärare "testade" mig. På torsdagen var det dags för teoriprov och på det fick jag MVG med endast tre fel totalt vilket tydligen är ett superbra resultat, men teorin har jag väl aldrig varit direkt orolig för.

På fredagen var det då dags för det som jag var mest nervös inför. Inte för att jag inte trodde att jag kunde köra bil utan mer att jag var rädd att jag skulle bli så nervös att jag skulle ställa till med nåt tok bara därför   

Men jag hade sån tur och fick en väldigt trevlig man som började småprata direkt och frågade vad jag gjorde på fritiden. När jag sa att jag tränade hund så pratade vi hundar och katter (han hade fyra katter som han åkte på utställningar med) och jag glömde nästan bort att han "kontrollerade" allt jag gjorde. Så när jag 45 minuter senare (efter motorväg, landsväg, ett antal rondeller, parkering och stadskörning) insåg att vi var tillbaks på Trafiksäkerhetsverket blev jag riktigt nervös och började darra på foten   

Och när han sa att körprovet var godkänt kastade jag mig om halsen på honom så glad blev jag   

När jag sen kom ut ur bilen halvt gråtandes (av lättnad att det var över) fick jag nyckeln av min körskolelärare som ville att jag skulle köra tillbaks "min" bil till körskolan för han var tvungen att vänta på en tjej som också hade kört upp och det var flera bilar som var på gång och behövde parkeringen.

Så jag fick hoppa in i bilen direkt (jag hann inte ens ringa till Perra, Karin, mamma, syrran, mfl och tala om att jag hade klarat det) och köra iväg helt ensam i Falun där jag såklart i min glädjeyra och pga att jag totalt saknar lokalsinne lyckades virra bort mig  

Men efter telefonkontakt med Marcus på körskolan fick jag guidning och kunde leta mig tillbaks till körskolan där hela hejarklacken (alla mina fängelsekamrater, personal och elever på körskolan) tog emot   

Och efter att som egen företagare först ha varit ledig i två veckor och sen komma hem till tre dagars instruktörsutbildning så har jag milt sagt fått jobba "häcken av mig" nu!

I helgen har vi varit hos finaste goaste Linnsan i Köpenhamn, och jisses vad jag saknar henne härhemma men det var kul att se hur bra hon har det i Köpenhamn och hon är så söt när hon pratar danska   

Men som ni förstår så har det inte blivit så mycket hundträning på några veckor men nu börjar det bli dags att komma igång igen.

Jag har tyvärr missat att anmäla till inomhustävlingen (tänkte starta 2:an med Lystra) i Kungsör om 2,5 veckor, veckorna har ju gått så fort att jag helt enkelt missade att det redan var slut på anmälningstiden   Mailade för att höra om det gick att efteranmäla vilket det såklart inte gjorde och det kunde jag ju förstå när jag hörde att det till och med var några  av dem som varit duktiga och skickat in sin anmälan i tid som hade blivit bortlottade   

Jaja vad är väl en lydnadstävling i Kungsör........

Men i min frustration över att ha missat den anmälan fick jag iallafall fart och anmälde båda "brudarna" till WT i Wallhalla den 9/4 och i Fjällnora den 21/4   Nu är det bara att hålla tummarna att vi inte blir bortottade!

Lydnads- och brukstävlingar finns det ju en hel del att anmäla till utomhus i april - maj så några tävlingar borde vi väl ändå få till!

Imorgon ska vi till klubben på fm och träna med lydnadsgänget för första gången på evigheter (känns det som iaf)!

Må så gott alla ni fina!

....var det allt att det inte blev någon tävling för oss igår! Vi som har tränat så intensivt och var sjukt laddade efter en härlig tjejkväll med uppladdningssnack härhemma!

När jag vaknade på lördagsmorgonen och möttes av Lystra som såg ut som en blandning mellan rottis och sharpei så kunde jag verkligen hålla mig för skratt.

Hon såg precis ut som hon gjorde för ett år sen när hon fick en allergisk reaktion på (vad vi trodde då iallafall) Rimadyl.

Snopet att det inte blev nån tävling men såklart mest synd om min lilla fis   

Men förutom lite klåda så har hon varit i stort sett oberörd, sprungit, busat och härjat med mamsen som om ingenting hade hänt även om ena ögat var helt igenmurat.

Jag hade Betapred hemma sen förra gången så hon fick det på morgonen (när jag hade insett att jag inte skulle kunna tävla) och senare på kvällen var hon i stort sett återställd sånär som på några små bulor på huvudet som även idag har varit kvar.

Jag börjar starkt misstänka att det kan vara nåt i ridhuset som hon inte tål häst, hästbajs, torv, strö, mögelsporer....

Vi har ju tränat intensivt i ridhus flera gånger i veckan nu inför tävlingen och redan i onsdags var hon lite svullen under ena ögat och hon har haft som bulor som kommit och gått och i fredags när vi kom ut ur ridhuset kunde man se en omedelbar reaktion när vi kom till bilen. Men så som hon såg ut igår morse har hon inte varit i närheten av!

En lite "finare" Lystra

Imorgon ska jag ringa veterinären för att se om vi kan göra en utredning. Men innan vi vet vad det är så blir det Vilja som får följa med till ridhusträningen.

Idag har vi träffat familjen Romdahl-Sjölin och skjutit låååånga markeringar med apportkastaren högt uppför ett berg så hundarna ligger nu helt utslagna bredvid mig.

Och snart ska jag och Vilja iväg på ridhusträning!

Jag har än en gång tänkt om lite när det gäller min och Viljas tävlingsplanering (funderar på att kanske försöka oss på ett LP2 iallafall).

Och nu har jag gått igenom tävlingskalendern och bokat in ett helt gäng med lydnadstävlingar, apellspårtävlingar några WT:n, provapåjaktprov, mm

För nu är jag och tjejerna tävlingssugna!

STORT GRATTIS säger vi till våra vänner Annika & Indy som debuterade i Elitklass igår och som vann klassen och var snöpliga en halv poäng ifrån ett förstapris! Det ser så himlans trevligt ut när ni är på planen!

Och grattis till alla andra Nackaekipage till fina prestationer på gårdagens tävling!

I onsdags hann vi klämma in ett jaktträningspass tillsammans med Karin och Ingela.

Vilja var överlycklig att hon fick göra nåt annat än bara lite trixträning inomhus (som är det enda jag haft tid att göra med henne denna veckan)!

Vi hade med oss lite olika vilt men började med att alla hundarna fick göra en övning med dummisar.

Vi la ut ett närsök under en stor gran och efter kastad markering fick de först hämta in en från närsöket och sen hämta markeringen.

Gammal bild

VILJA började förstås med att springa för långt och inte lyssna på mina signaler. När jag blev arg och väldigt bestämt talade om för henne att hon MÅSTE lyssna på mig kunde jag få henne att stanna och sätta sig på signal och att hålla sig i rätt område (närsöket)    Markeringen var inga problem. Hon fick även en dubbelmarkering som hon fixade lätt som en plätt.

När vi plockade fram viltet la vi ut en kanin under granen som de efter kastad fågel (kråka) först fick hämta in kaninen och sen hämta markeringen. Inga problem för Vilja - full fart ut, snabba upptag och full fart in och bra avlämningar. Hon fick även här en dubbelmarkering med duva och nåt mer (minns inte om det var trut eller and) och hon fixade även det i ett flygande tempo. När hon hade gjort allt så bra var hon bara tvungen att påminna matte om att inte "glömma" kaninen som vi hade lagt ner på stigen   

Gammal bild

LYSTRA hade först lite svårt att förstå varför man skulle göra övningarna med dummy när vi hade fåglar och kaniner med oss men efter att hon fått gå jaktfot fram och tillbaka några gånger kunde hon "släppa" viltväskorna och genomföra övningarna med dummis. Hon lyssnade bra på mina signaler men var lite snabb och slarvig med avlämingarna som om hon ville få det undanstökat för att få göra övningarna med vilt istället.

Lystra var den som fick börja med viltet och hon sprang snabbt ut och hämtade både kaninen under granen och markeringsfågeln utan problem. Däremot blev jag lite frustrerad när hon la ner och började undersöka några meter från mig. och när jag ville få henne att ta upp igen och komma in hela vägen fick vi trassla en lång stund och jag fick det inte hela vägen in i handen. Sen fick hon flera markeringar med allehanda viltslag (and, duva, trut, kråka) och hon tog upp allt snabbt och kom in i full fart mot mig och kom närmre och närmre innan hon la ner. Jag började klicka henne när hon kom i full fart mot mig och var några meter ifrån mig och det fick henne att komma längre och längre in och de sista fick jag i HANDEN!!!

Så lycklig matte blev då!!

Jag körde sedan handtarget och klickade för nostryck i handen några repetitioner, la ner duvan på stigen och kommenderade "apport" höll fram handen och hör och häpna hon tryckte den i handen på mig inte EN gång utan säkert 10 ggr på raken!! Denna metod har tidigare inte funkat eftersom hon då har duttat i handflatan utan att ta upp viltet - hon som har ett stort viltsug har inte velat ta upp det när det blivit så mycket krav på avlämingen utan då istället låtsats som om hon inte sett pippin.

Avslutningsvis en MYCKET nöjd matte som i början på träningspasset tänkte att vi kommer aldrig få till några avlämningar i handen med vilt kände nu att YES vi kommer absolut få till avlämingar i handen med vilt bara matte tar fram vilt lite oftare!!

Känns som om vi tog ett STORT kliv framåt med avlämningarna!!

Veckan som gått har i stort sett all min lediga tid ägnats åt hundträning och då framförallt lydnadsträning med Lystra! Tur att jag inte har så mycke jobb just nu   

Jag har tränat inomhus varje dag, vissa dagar nåt pass på tomten och/eller nåt längre pass på fotbollsplanen hemma (mån, ons), på NackaBK (ons) eller i ridhus (fre).

Jag har såklart lagt upp träningen enligt de tips jag fick från bästa coachen.

I fria följet har jag startat upp med bus och lek och sen gått iväg, kört korta pass med mycket lek (både kamp och med boll). I halterna har jag först belönat med godis och sen lek. Hon får en väldigt alert attityd när vi leker mycket men i början blev det på bekostnad av koncecntration och position. Så vi har fått jobba på att man inte skall bli flamsig och tramsig bara för att man föräntar sig lekbelöning - det krävs fortfarande att man koncentrerar sig och håller position! Det har gått framåt men hon har fortfarande en liten tendens att glida ut och fram i position (trots att jag har bollen/lekisen i vänster hand och belönar bakåt) ffa i början av passet innan hon kommer på sig. I ridhuset funkade det bäst med bollbelöning då hon plötsligt fick för sig att hon inte ville kampa.  

INOMHUSTRÄNING: Fokus på ingångar med och utan apportbock. Gör först ett antal ingångar utan apportbock med target och sen utan target. När hon i början satte sig snett gjorde vi om och hon fick försöka igen. Om jag väntar nån tiondelssekund om hon råkar komma lite snett har hon börjat rätta in sig själv. Hon fortsätter trampa runt bra med benen även då targeten är borta. Har gjort på samma sätt med apportbocken och hon trampr runt bättre och bättre!

Har börjat med att hon skall göra några skiften fjärren innan hon får äta sin mat (lägger ner henne och kör sitt och ligg innan varsågod). Hon klarar inte alls att vända sig ifrån skålen så jag kan ha skålen bakom henne, hon vrider sig som en orm för att kunna titta på skålen - hrm vi har kört alldeles för lite med exterbelöning märker jag. Så jag har istället lagt henne med skålen framför sig och gjort några skiften innan varsågod och det har funkat bra även om hon i början var lite väl ivrig.

FF-träning med fokus på vändningar och halter och inne är det ju inga som helst problem med attityden!

PÅ TOMTEN: Gått igenom alla moment två gånger och tränat platsliggning med hakan i backen. Rutskicken blir ganska korta och jag har i stort sett bara ett ställe att sätta rutan på så jag har inte kunnat flytta runt rutan men har kört skick med och utan leksak och det har funkat bra. Har framföraltl fokuserat på att träna hoppet på tomten ffa uthopp med bollbelöning över huvudet och ettans hopp med fokus på ingångarna - funkar bra.

PÅ FOTBOLLSPLANEN: Fokuserat på rutan och flyttat runt den på ett par olika ställen. Skickat med en leksak liggande i rutan, kört FF och inkallning och sen skickat igen på rutan och det har funkat jättebra. Det som inte funkat lika bra är när jag skall kasta bollen över huvudet på henne och på andra sidan rutan. Så långt kan jag inte kasta utan bollkastare (har funderat på att ha bollkastaren men tror det blir svårt att dölja den för Lystra. En gång när jag skulel kasta bollen "över" huvudet på Lystra råkade jag kasta den RAKT i bakhuvudet på henne   Då är man glad att man har en flat eftersom de inte är så "lättstötta"   - hon liksom bara tittade upp och konstaterade att Yes där kom bollen

PÅ KLUBBEN: I torsdags tränade vi tillsammans med Karin/Miso/Wilma på NBK. Att det var halt på planerna och att vi hade kört jaktträning innan bekom inte Lystra direkt (förutom på slutet av tränignspasset då hon började krokna). Vi hade ett mycket bra och givande träningspass. Vi hade två rutor (en som jag hade ställt upp och en som Karin ställt upp) och jag körde två skick på båda rutorna och från två olika håll och hon sprang i full fart ut i rutan! Körde några ställanden separat och körde stadga på ställandet - att hon skall stå still när jag går ifrån och emot henne och det greppar hon så det är inga problem! Körde igenom alla moment (två till tre ggr) inkl platsliggning (3 minuter med störning) och jag kände mig riktigt nöjd.

I RIDHUS: I ridhuset är ju underlaget helt klart en stark störning så här stöter vi på en hel del problem som vi inte har någon annanstans. Hon har svårt att hålla fokus mellan momenten (vill gärna stoppa ner näsan så fort hon inte har en "uppgift"), lyfter huvudet och "duttar" ner nosen i underlaget när jag lämnar för platsliggning och när jag skickar på rutan (utan att hon vet att det ligger leksak där) travar hon ut en bit och kan sen börja nosa i marken innan rutan   

Platsliggning: Här ställde jag upp mig framför en spegel, la ner henne för platsliggning och kunde då se när jag lämnade henne. Så fort hon lyfte upp huvudet och nosade vände jag mig om och "nejade" henne och hon såg väldigt förvånad ut att matte plötsligt hade fått "ögon i nacken". Vi la ner ganska mycket tid på detta och det gick framåt även om jag inte är helt nöjd.

Rutan: Hade två rutor och fick köra omskick pga att hon travade ut och började nosa men efter några skick där jag bröt henne fick jag henne att lyckas även om det inte var riktigt samma fart som hon brukar ha så körde hon iaf en långsammare galopp hela vägen ut till rutan.

Mellan momenten: Försökte få henne att inte släppa fokus och nosa genom att prata med henne med uppmuntrande röst när vi gick mellan "momenten" men fick vid flera tillfällen säga till henne på skarpen när hon ändå doppade ner nosen i ströet! Hon tar åt sig när jag säger till henne men detta är SVÅRT att låta bli!

SAMMANFATTNING AV VECKANS TRÄNING: Det går så sakteliga framåt i de flesta momenten men underlaget i ridhus är svårt vid platsliggning, rutan och mellan momenten så det kämpar vi vidare med!

Nu har vi en vecka kvar till tävling -känns väl lite kort men, men!