Äntligen är våren här och med den kommer tränande och tävlande igång!

Igår var vi på FRK Bergslagens WT i Vallhalla. Jag hade tänkt starta båda tjejerna och hade anmält Vilja till Nybörjarklass och lillfisen till Öppenklass.

Men eftersom Miso har varit så löpseg har Karin fått ”den äran” att ta med Vilja på jaktkurs och träna henne inför WT:t. Och Vilja tackar ju inte nej till lite extra träning!

På våra gemensamma jaktträningar har Vilja varit så söt för ibland har hon funderat på om hon skall springa till mig med dummisen men då har det räckt med att jag har sagt till henne att hon skall springa till Karin så har hon gjort det direkt. Igår på Vallhalla visade det sig att deras träning har gett resultat för äntligen lyckades den grånosiga ”tävlingshunden” ta sig upp i Öppenklassen!!

Duktiga Karin och Vilja gjorde ett jättebra jobb som slutade på 86 poäng, en fjärdeplacering (på samma poäng som 3:an såå nära pallplacering) och uppflyttning till Öppenklassen!

Vilja förärades dessutom med domare Peter Flinks specialpris för att hon jobbar på med en aldrig sinande arbetsglädje helt oberörd av av att hon fått byta förare flera gånger. Och vi som känner ”Viljakanbästsjälv” vet ju att hon kastar sig in i varje uppgift som hon ställs inför med samma glädje och lust oavsett vem som håller i linan! Som kennelmamman sa så är Vilja nöjd bara någon kör henne till provplatsen ;-)

Jag har startat Vilja två gånger på WT, första gången när hon var 1 år och 4 månader och då fick vi pga bus, knallningar, ett uruselt (eller obefintligt) fotgående och min orutin 14 poäng på en ruta och nollor på resten. Andra gången var ett par år senare och då fick vi ihop 73 eller 74 poäng (precis under uppflytt) men sen har vi inte kommit till start nån mer gång.

Sommaren 2010 startade Perra och Vilja på ett WT (hade då också strax under 75 p) och på Flatmästerskapen (med både ris och ros) men efter det har deras träning fallit i träda. Det var även denna sommaren hon fick smeknamnet ”tävlingshunden” och blev kallad ”busig liten kille” av en domare ;-)

Men nu sex år gammal är BUSVilja Öppenklasshund. Fast på söndag skall hon till Lidingö och starta på WT i Nkl tillsammans med Karin igen och om några veckor skall vi till Fjällnora på WT men då funderar jag på om man kanske kan få ändra och starta henne i Öppenklassen istället. Eller vad säger du Karin?

Trött liten Lystra inväntar dagens resultat 

Lilla Lystra och jag debuterade i Öppenklassen och jag hade bestämt mig för att stötta henne igenom rutorna för att det skulle bli en bra erfarenhet och att inte tänka tävling eftersom jag inte tyckte att vi var klara för Öppenklassen.
Vi har knappt tränat nånting alls i vinter/vår och hon är fortfarande lite osäker på långa dirigeringar och svåra
markeringar. Hennes markeringsförmåga har dock mognat under vilan för nu när vi de senaste veckorna har kommit igång med jaktträningen igen har hon plötsligt en väldigt bra markeringsförmåga vilket hon inte hade i höstas. Hon sprang då ut i full fart i rätt riktning men började söka alldeles för tidigt och när hon inte hittade nåt kom hon i full fart tillbaks till mig, men nu springer hon ut längre i rätt område och ger sig inte förrän hon hittar apporten!!

Däremot är hon fortfarande osäker på långa linjetag och dirigeringar och vill hellre komma emot mig än att gå ut ifrån mig. Eftersom farten emot mig är väldigt väldigt hög har även hennes lilla sväng runt mig kommit tillbaka för när hon inte saktar in väljer hon istället att springa förbi och vända innan hon kommer in och det ser ju inte så bra ut på ett WT.

Såå jag hade alltså inga direkta förhoppningar att vi skulle få några bra poäng men min lilla svarta bara går in och gör sitt bästa i ruta efter ruta och alla domarna kommenterade att hon hade sån fantastisk fart in till mig och härliga avlämningar!! Härliga avlämningar, det ni jag som befarade att hon skulle ta en lov runt mig och att jag skulle få skämmas över våra ”barnsliga” avlämningar. Men nejdå lilla Lystra visste att nu var det tävling så hon sprang i full full fart in rakt emot matte och tvärnitade framför mig så det nästan blev bromsspår i marken. Lilla söta Lystra som vet när det gäller!

Så på säsongens första tävling och vår debut i Öppenklass fick vi ihop 80 poäng vilket också var samma poäng som den som kom 3:a men eftersom dom hade två 19 poängare kom de 3:a och vi 4:a, så retligt nära pallplacering även för oss!! Så ett till WT med minst 75 % av maxpoängen så är min lilla svarta racerpanter ELITHUND på WT! Enligt de gamla reglerna skulle hon vara uppflyttad i elit redan men enligt de nya reglerna krävs två tävlingar i Ökl med minst 75 p innan man får starta i Elit (om jag tolkat det hela rätt).

TÄVLINGENS UPPLÄGG OCH RESULTAT

RUTA 1 (Dirigering)

Nkl: Rak dirigering ut till en gran där det låg en dummi.

Vilja valde här att springa av sig lite energi (låtsades att hon inte hörde Karins närsök- och inkallningssignaler) och jag tror hon hann få sig ett snabbdopp på vägen också men sen tog hon med sig dummin på tillbakavägen och levererade snyggt till Karin.

Resultat: 12 poäng

Ökl:
Dirigeringen var längre i öppenklassen och det låg tre stycken dummis på rad precis bredvid varann (som gjort för att byta eller ta flera vilket många hundar också gjorde)

Eftersom jag vet att Lystra kan bli lite osäker på långa linjetag och jag märkte hur hon saktade in (i nivå där Nybörjarklassummisarna hade legat) la jag på ett par ”ja” för att stötta henne i att hon gjorde rätt och då fick jag ut henne hela vägen. Jag la på närsök och hon doppade direkt ner näsan och tog upp en dummi så i samma svep som
närsökssignalen la jag på en inkallningssignal och hon kom direkt in med EN dummi! Duktiga lilla fis! Även om hon inte brukar byta så kändes det som om risken var ganska stor eftersom det låg 3 dummis så väldigt nära varann. 

Resultat: 18 poäng Vi fick beröm för fotgåendet (detta var vår tredje ruta och fotgåendet blev bättre och bättre för varje ruta) och för att hon tog en och kom direkt in i full fart. Avdragen fick vi för att jag stöttade henne på vägen ut.

RUTA 2 (riktat närsök)

Nkl: Skick ut ca 5-10 meter till en ca 10x10 meters ruta där de skullle plocka in två dummisar.

Viljas fotgående var lite väl svajigt och så tyckte hon att domaren pratade och förklarade lite onödigt länge (hon visste ju vad hon skulle göra) så hon var på väg att ta saken i egna tassar men Karin lyckades hindra henne! När hon väl fick jobba så gjorde hon det hon skulle utan att tveka. Denna gången stannade hon på Karins närsökssignal (hon kände nog rätt väl var de låg) och tog in EN i taget. Duktig Vilja.

Resultat: 18 poäng (avdrag för fotgåendet)

Ökl:
Närsöksrutan låg lite längre ut men annars samma upplägg som i Nkl.

Lystra som i vanliga fall brukar göra rätt för sitt namn valde här att ignorera min närsökssignal och trava ut till elitklassens ruta. Hon lyssnade inte heller på min inkallningssignal utan hon var bara tvungen att kolla av området först så jag fick ta till min allra mest bestämda röst innan lilla fröken fattade att det var allvar. När hon kom emot mig stoppade jag henne i närsöksrutan och nu gick hon ner med nosen och sökte tills hon hittade första dummin. Andra skicket gjorde hon jättebra, stannade direkt på min signal i rätt område, letade intensivt, plockade upp en dummi och kom in i full fart.

Resultat: 12 poäng

Vi gjorde denna ruta som dagens sista och en förklaring kan vara Lystra helt enkelt var trött i huvudet och fick ”hjärnsläpp”, en annan kan vara att tävlingsdjävulen grep tag i mig som började känna att vi kunde få ganska bra poäng om vi inte nollade sista rutan (eftersom det hade gått skapligt på de andra rutorna) och att Lystra kände av det. Den tredje förklaringen kan vara att hunden som startade före oss var i Elit och hade gått ut till detta område
precis innan Lystra och att hon kände det.

RUTA 3 (Markeringar med skott)

Nkl: Enkelmarkering med skott. Jag vet inte om det var på samma sätt som i öppenklassens men isf var det först äng och sen ganska tät skog med en liten bäck och markeringen hamnade i skogspartiet.

Lätt som en plätt sa Vilja och som tur va så hann Karin säga apport i exakt samma stund som Vilja såg att domaren klappade Karin på axeln ;-)

Resultat: 20 poäng

Ökl: Dubbelmarkering med skott i terräng som ovan där ena markeringen hamnade inne vid bäcken i skogspartiet till höger och den andra till vänster.

Lystra satt stadigt i skott och kast och jag väntade en liten extra stund efter att domaren hade klappat mig på axeln innan jag skickade henne och då for hon iväg som skjuten ur en kanon och plockade in först den ena och sen den andra.

Resultat: 19 poäng (vet inte vad de drog för men det kan nog ha varit fotgåendet).

RUTA 4 (Markeringar med andpipa)

Nkl: Enkelmarkering på ett gärde där apporten hamnade i dikes/skogskanten.

Vilja spikade markeringen men fick syn på något bakom Karin när hon kom in med dummin så hon stannade upp precis bredvid Karin och tittade bortåt = inte världens snyggaste avlämning.

Resultat: 18 poäng (avdragen kan var pga avlämningen eller fotgåendet).

Ökl: Dubbelmarkering på rad i skogs-/dikeskanten där den bortesta kastades sist.

Lystra var väldigt laddad (vi gjorde denna som dagens allra första ruta) och hade liite svårt att gå fot fram till pinnen men satt sedan stadigt i kasten och jag valde att vänta en liten stund extra innan jag skickade henne. Hon sprang direkt ut för att ta den sist kastade men när hon passerade den som kastades först fick hon den i näsan och plockade in den först. När hon sen skulle ut och ta den andra ”fastnade” hon i det första området innan hon gav sig längre
ut och fick leta ganska länge innan hon hittade den andra apporten.

Resultat: 16 poäng (avdragen troligen pga ett vääldigt dåligt fotgående och pga att hon fick leta länge efter den andra apporten)

RUTA 5 (Dirigering)

Nkl: Linjetag på ett gärde ca 30 meter till en gran i kanten av gärdet.

Vilja gick här dagens bästa fotgående men när de ställde upp sig var hon väldigt intresserad av någonting åt höger (rätta mig om jag har fel Karin) så Karin valde att medvetet rikta henne väldigt mycket åt vänster. Vilja fick då dummin i näsan och travade ut ganska lugnt (för att vara Vilja) och man riktigt såg hur hon fick den i nosen, Karin la på närsökssignalen när hon var i området och då plockade hon den direkt!

Resultat: 18 poäng (Karin fick beröm av Peter Flink för smart handling men troligen fick de avdrag för att Vilja inte sprang ut i full fart och att hon vindade efter dummin eller så var det för att Karin blåste närsökssignalen?).

Ökl: Ett längre linjetag på samma gärde där Elitdummysarna låg utlagda ännu lite längre ut, lite till vänster om Öppenklassens, så det gällde att de inte kom för långt ut och fick elitdummisarna i nosen.

Lystra sprang till min förvåning ut i full fart rakt ut på en rak fin linje men eftersom jag var beredd på att jag skulle behöva stötta henne på vägen la jag på några ”ja” även om det inte hade behövts. Tyvärr råkade jag skicka henne lite snett så att hon kom rakt mot elitdummisen, som tur var stannade hon till när jag blåste stopp men vände sig inte emot mig så som hon ska göra på stoppsignalen. Jag fick henne att gå till höger på mitt tecken (troligen pga att
hon då fick den i näsan) och hon fann dummin ganska direkt när jag la på näsrsökssignalen. 

Resultat: 15 poäng (avdragen var pga högljudd handling, domaren (Peter Flink) tyckte att det var onödigt att jag la på ”ja” när hon sprang rakt ut i så full fart  men eftersom jag aldrig trodde att jag skulle få ut henne så långt rakt ut till en dold dummi så hade jag redan tänkt att hon behövde stöttning).

Vi hade en supertrevlig dag tillsammans med alla härliga Ryegatare och bästa kennelmamman! TACK alla ni och TACK till bästa Karin för ditt finfina jobb med min älskade BUStant!

Nu är vi strax framme i Storhogna där vi skall åka skidor i några dagar och snart bryts nog mottagningen!

Snacka om att jag blev överraskad i fredags natt när jag väcktes av att hundarna skällde och skällde. Yrvaket gick jag upp och sa till dem att vara tysta och då hörde jag att det ringde på dörren. Blev lite halvrädd eftersom Perra var i Portugal och bara jag och Elias var hemma men kände mig ju ganska trygg eftersom jag har hundarna.

Gick snabbt in i sovrummet och tog på mig en morgonrock innan jag gick till dörren för att se vem det var. Jag var helt inställd på att det skulle vara polisen som skulle tala om att det varit inbrott i nåt grannhus eller försök till inbrott hos oss.

Som tur va har vi ett fönster i dörren så jag kunde kika ut för att se så jag inte öppnade för någon främmande människa.

Det tog säkert upp till en minut innan signalen från ögat nådde hjärnan och talade om att det iten alls var en söt kvinnlig polis som stod där och log utan att det var min finaste sötaste underbaraste dotter   som åkt hem från Köpenhamn för att överraska sin mamma på födelsedagen.

Jag fick presenter mitt i natten och vi satt i flera timmar i köket och drack danskt lakritste och åt danska honungskakor.

På lördagen var det dags för hundträning på fm och sen var det kalas med släkt och vänner på kvällen. Det var så mysigt att få fira även denna födelsedag tillsammans med min bästaste.

Tack alla ni fina för gratulationer och alla fina presenter!

Sen på söndagen var det till att stiga upp ganska tidigt för att åka iväg till Örebro tillsammans med Annika/Indy och Anni/Wolley för att starta på Frk Bergslagens WT.

När vi kom dit pågick KM för fullt och Annika var där och startade både Cola, Malte och syrran Polly och det gick jättebra för dem alla! Grattis till alla fina placeringar. Och grattis även till Mailn med Pingla och Fixa och Jessi och lilla Verk för fina prestationer.

  Jag är väldigt väldigt nöjd med min efterlöpstjej som skötte sig utmärkt på alla stationer men som hade en väldans otur på dubbelrutan som resulterade i att vi nollade denna = 40 poäng minus.

Men vi lyckades trots två nollor skrapa ihop 54 poäng på bara 3 rutor.

Ruta 1: Två enkelmarkeringar som hamnade klurigt bakom en hel hög med nedfallna stockar/träd. En baggis sa Lystra och spikade båda och hoppade i full fart över stockarna både ut och tillbaks = 20 poäng.

Ruta 2 och 3: Dubbelrutan bestod av en markering och en dirigering. Man hade 4 minuter på sig att klara av båda rutorna. Skott gick och en markering kastades ganska långt ute på en stor äng med gropar och stora grästuvor, bakom ett stort dike. Lystra spikade markeringen och sprang ut i exakt rätt område (hon till och med stod på den berättade kastaren efteråt) och jag ar helt säker på att det skulle bli en 20-poängare. Men hon fick den inte i näsan och efter en liten stunds letande i rätt område blev hon osäker och blev väldigt yvig och sprang i vida svängar på åkern. När hon hoppade över diket närmade hon sig området där dirigeringarna låg så då valde jag att kalla in henne för att inte förstöra även denna ruta. Skit också att jag inte fann mig när hon var i rätt område och blåste närsök för då hade hon troligen kopplat på näsan och hittat den men det är ju lätt att vara efterklok.

Efter markeringen skulle de dirigeras till en plats som gick parallelt med nedslaget. Lystra hade svårt att fokusera på dirigeringen (hon hade nog tankarna kvar på den där rackarns markeringen som hon inte hade fått in), hon sprang ut nästan hela vägen men några meter för tidigt började hon yra omkring och svarade inte alls på mina signaler. Jag ville inte stöka med henne när hon ändå inte lyssnade så jag valde att bryta även denna station och nollan var ett faktum.

Ruta 4: Walkup i par. Den som först skulle skicka sin hund hade den lös under ett ca 7-8 meter långt fotgende, markering kastades och när den var inne var det nästa hund. Samma sak för hund nummer två. Lystra skötte sig bra både under fotgåendet och satt stadigt när Wolley fick sin markering. Markeringen var heller inga problem = 18 poäng.

Ruta 5: Två enkelmarkeringar på vatten. Den första hamnade på land på andra sidan vattnet och den andra hamnade i vattnet. Jag tyckte att Lystra hamnade snett så jag valde att ställa mig med armen ut åt höger för att hon skulle se det när hon kom upp på andra sidan men när hon vände sig om hade hon dummin i munnen. Hon hade simmat precis spikrakt på den och det var jag som hade fel. Hon hade lite löst grepp och tappade dummin när hon kom upp, men tog upp den direkt igen och kom in med den. Hon spikade även den andra markeringen och den höll hon fastare så den tappade hon inte men skakade sig lite innan hon lämnade av = 16 poäng. Jag vet inte riktigt vad han drog poäng på, kanske att jag sträckte ut armen (men jag sa inget), att hon tappade den första eller att hon skakade sig med dummin i munnen. Jag tyckte hon markerade super och tycker att det var lite snålt   

Jag är iallafall helnöjd och tycker att det var ett roligt upplägg med så varierande rutor. TACK Annika och Anni för en trevlig dag!

Jag tycker det är superkul med WT. Synd att det bara är ett WT kvar i höst och då är  vi i Bordeaux så då kan vi inte vara med

När vi kom hem blev det myskväll med middag och en hel del fniss tillsammans med Linnsan som packade ner ett halvt hem i en ryggsäck.

Snacka om att vara proffs på att packa, inte en millimeter som gick tom i den ryggsäcken.

Trist att en helg går så fort bara och nu är min sötaste tillbaks i Köpenhamn   

Efter en fantastiskt god middag i Höganäs skjutsade Annika mig, Karin och systrarnaBUS till Villa Malla Gästgiveri där vi skulle bo. Vi kom fram strax efter 23 men det fantastiskt trevliga värdparet tog emot oss med ett leende på läpparna och hade till och med hållit baren öppen längre för vår skull.   Så det blev till att ta en sängfösare tillsammans med My och Magnus som redan hade installerat sig i baren

Jag kan varmt rekommendera Villa Malla om ni skall ner till Skåne med eller utan hund! Hur mycket vi än krånglade och blev en person mer eller en mindre, kom sent, skulle iväg tidigt osv så fick vi hela tiden svaret: - Det är inga problem, det fixar vi!!

Efter att ha fått höra skräckhistorier från My och Magnus som hade varit och spanat in tävlingsmarkerna så jobbade min hjärna på högvarv hela natten när jag och Lystra var på flera jättesvåra WT  

Väl framme på lördagsmorgonen kunde vi konstatera att det var tätt mellan rutorna som alla hade en hel del terrängbyten med äng, högt gräs, vatten, vass, mm.

Men jag hade bestämt mig för att gå ut och ha roligt. Jag hade inga stora förhoppningar om att jag och lillfisen skulle ha någon chans bland alla proffsiga jaktlabbar och duktiga flattar. Min målsättning var att vi skulle slå mitt och Viljas resultat från vårt första WT vilket inte borde vara så svårt eftersom vi bara lyckades skrapa ihop 17 poäng    Men jag tar på mig flera av nollorna som vi fick den gången eftersom jag var så orutinerad och inte visste vad jag fick göra och vad jag inte fick göra. Sen att Vilja hade lite bråttom iväg på ett par stationer gjorde väl även det sitt till   

Jag, Karin och Annika gick tillsammans till rutorna och vi började med ruta 5 som verkade vara den lättaste rutan. Det var kul att gå tillsammans och kunna titta på varandra, peppa och stötta och det blev inte alls lika pirrigt då som när man är ensam.

RUTA 5

Fotgående från en pinne till en annan ca 5-8 meter kanske.

Ett skott sköts och en markering kastades i ett område med högt gräs. Domaren sa till att man skulle räkna till 2-3 och sen skicka hunden.

Lystra kändes lite het i fotgåendet men höll sig ganska ok vid min sida. Hon markerade fint och sprang rakt ut i området, plockade snabbt upp dummin och sprang rakt in i fullaste fart mot mina ben med dummyn utan att bromsa in. Vi fick nog några avdrag för den "hårda" avlämningen men ingen kan beskylla henne för att inte ha full fart in iallafall   

Vi fick 17 poäng och jag kände mig helnöjd - målsättningen var avklarad!

RUTA 4

Inget fotgående på denna ruta   En markering kastades i en ganska öppen skog på ganska kort avstånd (minns inte om det var skott eller ankpipa före kastet).

Här var svårigheten att dummin hamnade mitt emellan två stora stockar så vittringsförhållandena blev lite kluriga. Om de stannade till före första stocken fick de den inte i näsan och om de passerade båda stockarna fick den den inte heller i näsan. Så här hade jag fått tipset att blåsa ner henne direkt när hon passerade första stocken. Lystra markerade bra och stannade direkt när jag blåste närsökssignalen och stoppade ner näsan och plockade upp dummin! Duktiga lilla Lystra! Hon kom sen brakandes i lika full fart som på första stationen men här hade hon visst bestämt sig för en lite lugnare avlämning så hon stannade upp ca en halvmeter framför mig vände sig om och backade in till min sida   Såg så sött ut men var nog inte helt korrekt för domaren sa att han drog poäng för avlämningen och för att jag hade blåst ner henne. Han tyckte att hon hade markerat så fint (vilket jag också såg) och tyckte därför att jag inte hade behövt blåsa. Men jag tror ändå att det var bra eftersom många hundar hade sprungit ram och tillbaka över stockarna på denna station.

Vi fick 17 poäng och jag kände mig väldigt nöjd med vår insats även på denna ruta.

Ruta 1-3 låg utefter en lång å som var grundare och smalare på ruta 1 och blev rejält djup och ganska bred på ruta 3. Vi tog ruta 2 som nästa ruta eftersom de på denna inte skulle ner i och över vatten. Nu fick vi dessutom suverän coaching av Eva, My och Micke som även filmade ruta 2 och 3.TACK snälla ni för alla bra tips, peppning och glada tillrop.

RUTA 2

Fotgående från pinne till pinne. De blåste i ankpipa och en markering kastades i högt gräs (vita höga blommor) precis före vattnet. Här gällde det alltså att få ner näsan på hunden innan den hade gått i vattnet och över på andra sidan som många hundar hade gjort.

Ja fotgåendet är ju ett kapitel för sig som både jag och Lystra behöver öva mycket mer på. Här försökte jag köra den lite mer avslappnade stilen och det lyckades sådär kan man kanske säga. Lystra fladdrade ut från min sida som ni kan se på filmen. Hon markerade bra och även här tog jag det säkra före det osäkra och blåste ner henne. Hon låg kvar i området och fann ganska snabbt och kom in i full fart utan att ens vara blöt om tassarna   

Anita Norrblom som var den enda som sa poängen talade om att hon drog en poäng för fotgåendet och en poäng för att jag visslade så det betydde att vi fick 18 poäng!!!

 Tack till Eva & My för filmande och de underbara kommentarerna  

RUTA 3

Ganska långt fotgående efter skytt (eller så kändes det bara som om det var långt). Skott och markering kastades i högt gräs på andra sidan ån och det var ganska knepigt både att ta sig ner i vattnet och att ta sig upp.

Den här rutan var rejält svår eftersom de skulle ta sig diagonalt över vattnet för att komma rätt på dummin. Vindförhållandena ställde till det om de kom upp bortanför dummisen och jag hade fått tipset att man skulle stå långt åt vänster för att hunden skulle se så bra som möjligt.

Eftersom Lystra helst gick fot med skytten här hamnade vi lite väl långt till höger och jag valde att flytta Lystra längre åt vänster men då blev det lite rörigt framme hos domaren vilket såklart inte var så bra. Lystra markerade men hade svårt att ta sig ner i vattnet och sprang fram och tillbaks för att kolla efter ett bättre ställe att gå i. jag fick mana på henne några gånger innan hon beslutade sig för att "hoppa" i. Väl över på andra sidan hittade hon dummin ganska fort när jag blåste ner henne. På väg in hade hon dåligt grepp om dummin och när hon var några meter ifrån mig tänkte hon skaka sig och då skulle hon troligen tappat dummin så jag la på en inkallningssignal och hon kom rakt in utan att skaka sig   

Vi fick 10 poäng!

TACK till filmaren Micke för alla roliga kommentarer, jag skrattar varje gång jag tittar på filmen!  

RUTA 1

Fotgående från pinne till pinne. Skott och en markering kastades på andra sidan grunt vatten (de kunde springa över) på en landtunga mellan ytterligare vatten.

Lystra markerade bra, sprang snabbt ut, över vattnet och stoppade ner näsan direkt när jag blåste närsök och plockade in dummin! Inlevereringen på denna station blev nog dagens bästa! 19 poäng belönades vi med och poängavdraget var nog även denna gången pga att jag blåste.

Jag är så förvånad och förundrad över Lystras prestation. Hon överträffade verkligen alla mina förväntningar med hästlängder.

Bästaste älskade lilla hund vad mycket du kan         

Och jag är så glad och fascinerad av hennes lugn (passivitet) mellan momenten, att hon satt helt stadigt vid min sida utan en tendens att knalla för att sedan ha full fart ut och full fart in när hon fick jobba!

Vi fick ihop 81 poäng vilket gav en 29:e placering av 99 hundar. Det innebär dessutom att vi är uppflyttade till Öppenklassen vilket känns både kul och lite pirrigt.

TACK till Karin, Annika, Eva & Micke, My & Magnus för en fantastiskt rolig helg och GRATTIS till alla fina resultat! 

Och såklart tack till min lilla duktiga Lillfis   

Lystra ligger och tittar på finalerna och funderar på att vi inte var så många poäng från finalplats....om jag bara hade tagit vägen över vattnet direkt så.....  Hua va pirrigt!