....om Flat Mästerskapen och lite annat smått och gott om vad vi har roat oss med i sommar!

Men jag tänker såklart börja med vår fantastiska helg nere i Östergötland.

Karin och jag packade in oss i bilen på fredag eftermiddag och åkte ner till Anna (som har Viljas bror Molle) som bor lite utanför Kisa. Anna och Johan tog emot oss med öppna armar och lät oss dundra in i deras hem med systrarnaBUS som fann sig väl till rätta med morbror Molle och farbror Musse!! TACK snälla familjen Planander för ert varma mottagande!

Det var tidigt upp på lördagen som gällde eftersom samlingen var redan klockan sju och vi hade ca 1 timmes väg från Anna till Yxnerum där årets FM gick av stapeln.

Efter samling och registering gick vi ut till ruta 2 som var den vi skulle börja med.

När hunden före oss gick in började jag värma upp Lystra med lite fotgående!

RUTA 2 = LANDMARKERING      (20 poäng)

Vi fick börja med fotgående nerför en slingrig slänt och Lystra gick som slickad vid min sida och satte sig direkt när vi var framme vid markeringen. På denna station började tiden gå när domaren sa startnumret och sen gick skott och kast (ganska kort avstånd och ner bakom en sten). När markeringen var kastad blev jag osäker på om domaren skulle säga till när jag fick skicka så jag väntade några sekunder och vände mig sedan om och tittade på domaren som nickade (för att tala om att jag fick skicka när jag ville) och duktiga Lystra satt stadigt kvar och bara väntade på kommando. När jag sa apport så flög hon iväg i full fart och hämtade markeringen, in i full fart och levererade!!

Vi gick vidare till Ruta 3 där det var låååång varm väntan och vi försökte hålla hundarna i skuggan så mycket som det gick och att ge dem vatten hela tiden.

RUTA 3 = VATTENMARKERING     (19 poäng)

Fotgående ca 10 meter ner mot vattnet vilket Lystra skötte strålande även här! Sen var det skott och kast i vattnet (väldigt kort markering så en del hundar som längtat efter att få bada tyckte nog de fick lite väl kort simtur).

På denna station skulle man invänta att domaren sa startnumret innan man fick skicka och Lystra satt även här helt stadigt och bara väntade på kommando! Sen var det full fart ut, full fart in och levererade direkt i handen innan hon skakade sig! Det kändes verkligen som en 20-poängare så jag blev lite snopen när domaren sa att vi fick 19 poäng och att han dragit 1 poäng för lite dåligt grepp, han tycket att hon höll dummin lite snett (hon höll den så som hon tagit den i vattnet). Men det är klart att de måste ju vara hårda när det är så många hundar (87 anmälda i nkl och jag tror ca 77 kom till start).

RUTA 1 = DIRIGERING      (18 poäng)

Enligt det som var skrivet om denna ruta så skulle det vara en dirigering men eftersom hunden fick sitta och se när de kastade en dummi (väldigt lågt kast) så var jag övertygad om att det var en markering och att det skulle bli avdrag om man blåste. Svårigheten på denna station var att det redan låg en dummi ungefär där de kastade så om hunden plockade upp den ena och sen sprang över den andra så kanske hunden väljer att byta vilket blir 0 poäng.  

Lystra brukar ju inte byta men för att vara på den säkra sidan gjorde vi en liten "intebytadummiövning" innan vi gick in.

Fotgående fram - inga problem. Markeringen (dirigeringen) kastades och på kommando sprang hon i full fart ut. Även detta var en ganska kort markering och hon sprang ca 5 meter för långt, vände och tog den på tillbakavägen (domaren drog 2 poäng pga att hon sprang för långt)! Om jag hade tänkt på att det räknades som en dirigering hade jag ju såklart kunnat stoppa henne och blåsa närsök då hon var i rätt område och då borde vi fått 20 poäng men eftersom jag tog det som en markering lät jag henne sköta sig själv och det gjorde hon ju väldigt bra förutom lite för mycket spring i benen.

Eftersom vi inte nollat någon station och hade mer än 20 poäng sammanlagt på de tre första rutorna var vi nu vidare till station 4 som var ett viltsök! Miso och Karin hade inte heller nollat någon ruta och även de hade "kvalat" in till viltsöket. Jag antar att Karin själv kommer blogga om Misos prestation så jag skriver inte så mycket om det här. Men jag kan nämna att Miso gjorde alla de tre första rutorna med glädje och fart och det var riktigt roligt att se!

Karin och jag åt lite lunch och lät hundarna vila. Sen tog vi fram lilla pippisen som vi hade med oss och gjorde några avlämningar innan vi gick och "köade" till söket. Och eftersom det var relativt enkla rutor i gundomgången och låga krav för att kvala in så var vi ju inte direkt ensamma om att få göra ruta 4 så där var det flera timmars kö innan det äntligen var vår tur!

RUTA 4 = VILTSÖK          (16 poäng)

Söket var uppför en sluttning/berg med ganska gles skog och det var 4 vilt som skulle in på 4 minuter.

Även denna ruta började med ett fotgående som inte var lika bra som på de andra rutorna, Lystra var helseg efter att ha legat och sovit under flera timmars väntan så när det var vår tur var hon inte lika "på" som hon varit vid de andra stationerna. Hon var mer okoncentrerad och hade svårt att sitta vid min sida när domaren visade var söket låg, mm. Hon kände direkt av all viltdoft och ville gärna resa sig och nosa domaren på händerna och spanade bort mot hinken där viltet legat. När jag satte ner henne och skulle skicka så tittade hon precis bort mot vilthinken och när jag skickade henne sprang hon såklart dit och kollade. Jag visade på med armen var hon skulle gå ut och hon "lufsade" ut i söket i sakta mak - ingen Lystrafart där inte.

Och jag tänkte att hon kommer aldrig få in alla fyra vilt på 4 minuter! Men hon hade iallafall näsan på och hittade ganska direkt truten, eftersom vi innan det var vår tur hade sett hund efter hund vägra ta truten och även de andra vilten så visslade jag inkallning när hon stod och "hängde" över truten. Hon tog den då och kom in med den och levererade i HANDEN.

Skickade ut henne igen, hon hittade kaninen och stod och "hängde" lite över den också så jag blåste in henne och då tog hon upp den och levererade även denna i HANDEN! 

På tredje skicket hittade hon en duva som hon tog direkt och kom in och levererade i hand.

När jag skickade ut henne fjärde gången så lutade domarens sig mot mig och viskade att det var 30 sekunder kvar. Och snacka om att jag blev nervös!! Jag började då känna lite segervittring och visste att det gällde att hon tog in alla fyra om vi skulle ha nån chans alls att komma till final!! Och i det tempo som hon hade i söket så kändes det inte som om hon skulle hinna få in den sista!

Så när hon plötsligt tittar upp bakom en sten med en kråka i munnen tänkte jag att nu är det sekunder som gäller. Jag visslade inkallning och manade på henne för att hon skulle öka farten och det gjorde hon! Hon sprang i full fart in och lämnade kråkan i handen!! Och då skrattar domaren och säger - ni hade ju gott om tid, det är 5 sekunder kvar    

OCH SÅHÄR GLAD BLEV JAG!!!

Domaren drog lite på fotgåendet och resterande för att hon hängde lite över de två första vilten och vi fick vänta ända till klockan elva på kvällen innan det var helt klart att våra poäng räckte till en finalplats!!

Vi var fyra som hade 73 poäng och tre som hade över 73 poäng och eftersom de bara tar ut sex ekipage till final så var det väldigt ovisst om vi skulle gå till final eller inte? Hur skulle de dela på 73-poängarna?

TÄNK att min lilla fis och jag var i den stora finalen på FM 2012 - det var nästan lite svårt att tro och det var många tankar som for genom huvudet innan jag somnade gott på lördagkvällen.

Finalerna gick inte förrän kl 14 så Karin och jag tog iallafall lite sovmorgon och satsade på att vara på plats till ca 10 för att titta på elit och veteranerna. När vi kom det visade det sig att eliten var klar och vi fick höra att även veteranerna var klara (vilket visade sig sen att de inte var) så vi minglade, pratade med folk och fikade med kennelmamman (som i ett svagt ögonblick hade lovat att bjuda på fika om jag gick till final, hon trodde nämligen inte att mina poäng skulle räcka till en finalplats, haha).

Och när vi sitter där så kommer världens bästa Irene som har satt sig i bilen och åkt från Stockholm för att heja på oss i finalen! Du är allt bra söt du!

Finalerna började med unghundarna och sen så var det äntligen vår tur. Jag kände mig ovanligt lugn och avslappnad men såklart väldigt fokuserad! För oss är det ju en vinst bara att komma till final bland alla dessa duktiga ekipage så jag kände liksom att det var bara att göra vårt bästa och se hur långt det räcker.

Lystra och jag hade kommit på 4:e plats i grundomgången men eftersom de gick efter katalognumren och vi hade lägst katalognummer så fick vi börja.

Vi fick gå fram och ställa upp vid domaren som förklarade att det skulle kastas en enkelmarkering där hunden ser kastet men inte nerslagsplatsen (eftersom den hamnade inne i skogen) och att man skulle vänta tills man fick en klapp på axeln innan man skickade. Bedömningen var både på utförande och bästa tid. När han klappade på axeln startade tiden så jag skickade henne direkt.  Det var ett stort dike som de var tvungna att ta sig över men i övrigt inga konstigheter. Lystra sprang ut, hoppade över diket, sprang ut i rätt område och letade rätt på dummin. Hon hittade den inte direkt men låg kvar i området och jobbade på fint. Sen snabbt in och levererade fint i handen. Jag kände mig väldigt nöjd och det kändes skönt att vi var klara!! VI klarade det tillsammans min lilla svarta och jag - vårt livs första och största FINAL!!

Det bästa av allt var känslan att hon klarar av allt runtomkring, lång väntan alla människor, hundar och allt liv med högtalare, mm utan att hon påverkas. Att klara av att gå från 0 till 100, först ligga där utslagen i värmen (även om jag försökte kyla henne med kyltäcke och att göra skugga med ett paraply) och direkt in och prestera i full fart!!

Sen var det en lång spännande väntan innan det äntligen var prisutdelning.

Och det visade sig att vår prestation räckte till en andraplacering, slagna med några sekunder av Karin & Mossa! GRATTIS till er båda!

TACK till alla som har hejat och trott på oss och TACK för alla gratulationer - det känns helt fantastiskt!

TACK till Helene Lindeblad för alla fina kort!

TACK till mina fina träningskamrater för överraskningsfika och min fina silvervisselpipa! 

Om det nu är så att ordspråket "ingen kommer ihåg en 2:a" stämmer så kan jag ju bara vissla i min silverpipa för att påminna er   

Och sist men inte minst TACK till kennelmamman för mina två underbara hundar    

Alla foton är tagna av Helene Lindeblad

 

Barbro & Rune

17 augusti 2012 18:07

Så trevligt du skriver och så lycklig du verkar vara! Stort GRATTIS!
b&r

 

Sarah, Pippi o Wilda

17 augusti 2012 18:08

Ännu en gång: ett STORT grattis!!! Nästa år SKA vi också vara med! :) Kram

http://flattar.wordpress.com

 

Anna

17 augusti 2012 18:51

Haha, OM någon glömmer ditt silver så tror jag du påminner oss..Kramar Anna
Ps, kul att ni kom trots att inte hann med att umgås så mye. Men ni kanske kan dundra in i huset någon annan gång?

 

Iréne

18 augusti 2012 06:49

Bolla med liten Lystra, ingick det också i FM? ;)
Hur fina och duktiga som helst var ni, värd silver i både mästerskap och runt hals!!
Förresten finns guldpipor?! :)
Man vet aldrig vart man har en Iréne, helt plötsligt finns hon där haha :D
KraaaaaM

 

Maria&Texas

20 augusti 2012 15:07

Vilken härlig läsning, håret ställer sig på armarna!:) Säger som Sarah, nästa år får ni konkurrera med oss också..kanske..:)Snart ska vi väl få till det där med viltet med. Vilken ,lyx du har som har en fotograf som dokumenterar allt, jättekul! Kram

 

Ann-Sofie

21 augusti 2012 15:45

Slår vad om att just det här kommer du minnas heeela livet, ett underbart o kärt minne nära hjärtat. Grattis Helena!!
Fantastiskt BRA att du själv klarade att behålla lugnet, fint jobbat!!
Kraaaaaaaaam

http://zetterljungs.hundstudio.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Efter att ha varit Bloggplatsen trogen i många år har jag nu fått ett erbjudande om att blogga via Vimeddjur. Jag håller därför på och bygger upp min nya hemsida och blogg i Wordpress så hädanefter kan ni följa oss HÄR   Min gamla HOLMSTO...

STOPPSIGNAL PÅ VÄG EMOT MIG!  STOPPSIGNAL PÅ VÄG IFRÅN MIG   LYSTRA FÖRSÖKER FÅ MATTE ATT BLÅSA STOPPSIGNAL PÅ ALLA MÖJLIGA.....   ....OCH OMÖJLIGA SÄTT         ...

- Menar du verkligen RAKT fram?? - Ja jag menar RAKT fram!! - Menar du att jag ska springa IGENOM enbusken?? - Ja jag menar att du ska springa IGENOM enbusken!! - Men om det kommer ett träd ivägen då?? - Om det komme...

Så var då äntligen denna helgen över!!   Känns lite som en mental urladdning nu när det är klart. För även om jag har känt att jag KAN det här så visste man ju inte vad för frågor som skulle komma på det teoretiska provet och om man pga nervosite...

I helgen bar det av till Arboga för sektionskamp mellan flatklubbens sektioner Östra (vårt lag), Bergslagen och Gävle-Dala. Värmland hade tyvärr inte fullt lag så de hade lämnat WO.   Vi har haft en superrolig helg med trevligt umgänge även om ma...