....klaga så därför har jag inte kommit på nåt att skriva om på sista tiden   

Vi har visst kommit in i ett stim här nu, först var ju Lystra sjuk och förra veckan fick Vilja några konstiga vårtor på nosen som blev alldeles blodiga och kliade. När hon sedan inte ville äte sin mat och verkade allmänt nere blev jag riktigt orolig och hade vi inte varit på väg till Enånger på begravning hade jag åkt till veterinären direkt.

Elias låg också rejät däckad hela förra veckan och ända in i det sista var det oklart om vi skulle kunna åka hela familjen på begravningen.

Men vi kom iväg och både Vilja och Elias piggade på sig och i måndags (när jag hade tid på djurkliniken) var Viljas vårtor borta och aptiten tillbaks så jag avbokade den tiden.

Det var en fin begravning med mycket blommor, dragspel coh sång men det är ju alltid jobbigt med begravning.

I söndags var jag och Vilja på ridhusträning och jag ångrade efteråt att jag överhuvudtaget åkte dit för jag låg och frös och svettades om vartannat innan jag åkte iväg, men eftersom det var sista chansen innan tävlingen åkte jag dit iallafall. Jag var inte på humör och blev jätteirriterad på stackars Vilja när hon låg som fastklistrad i backen på fjärren. Karin var snäll och försökte komma med massor med bra förslag men jag var bara tjurig och tyckte att jag hade testat allt. Träningen blev en totalkatastrof för ju mer irritation Vilja kände av desto mer okoncentrerad blev hon även om hon gjorde allt för försöka förstå vad jag menade så blev det bara tok av allting.

När jag kom hem kände jag hur risigt jag mådde och nu har jag legat till sängs i tre dagar med feber, snuva, hosta och halsont   

Och jag som brukar skryta med att jag aldrig är sjuk har fått ställa in veckans uppdrag och haft mina första sjukdagar som egen företagare. Men jag har inte anmält någonstans att jag är sjuk för det är väl sisådär 7 karensdagar så det känns ju liksom inte som någon idé, eller?

Så med tanke på hur det gick på träningen i söndags, att Vilja har varit sjuk och hur jag mår just nu så känner jag mig ganska säker på att vi kastar in handuken på söndag  

Ett tag tänkte jag att jag skulle åka dit och ha roligt och bryta och belöna när hon går som bäst och strunta i resultatet. Jag har fått jättemånga bra tips på hur jag skall ta mig an vårat problem med fjärren men det känns som om det inte är något man kan stressa fram på en vecka. Känns dock som om det går framåt och som om vi kan ha hittat ett sätt att lösa det på. TACK till mina underbara träningskamrater, jag tror ni vet vilka ni är   

Nog med gnäll, vi kämpar på!

Med Lystra har jag börjat länka ihop läggande under gång och börjat träna ställanden och så fortsätter vi med fritt följ och apporteringen.

För att lätta upp det hela lite avslutar jag med lite bilder från vår härliga prommis i söndags!

Må så gott!

 

Anna

23 februari 2011 14:34

Det är bara att spotta i nävarna och komma igen. Tänk vad roligt det är när det går bra efter att man slitit och funderat på en träningslösning. Eller när man varit jättesjuk och trott att jag kommer aldrig bli bra, rätt som det är vänder det och man är jättepigg igen.Jag hoppas att ni alla piggnar på er och du hittar ett sätt så du och Vilja kan samarbeta med det som är svårt. Vinnarna är inte dom som aldrig möter motgångar utan dom som kämpar sej igenom dom!! Kram

 

Annika, Diesel o Indy

23 februari 2011 15:34

Jag förstår att det känns motigt nu! Men allting löser sig och vi får hoppas att det inte blir mer sjukdommar och begravningar på ett bra tag.Jag satsar på att komma på söndag till ridhuset igen, men det hänger lite på vädret eftersom det är Jockes jourvecka. Kram

http://annikasvardag.bloggplatsen.se

 

Karin

23 februari 2011 20:09

Det man kan trösta sig med är att det vänder och blir bättre. Hoppas det vänder snabbt!

http://karinochwilma.bloggagratis.se

 

Helene, Wallander & Beck

23 februari 2011 22:56

Låter som ni har haft er beskärda del nu för ett bra tag framöver :-(

Förstår att ni förmodligen hoppar tävlingen... men otur när ni sett fram emot den.

Vilka härliga bilder... cyklandet här har lagts på is igen eller snö skall man kanske säga istället. Trodde våren var på väg... ack vad man bedrog sig!

Krya på dig!

Kramizar

http://stadsflattarna.se

 

Annica

24 februari 2011 11:39

Mäh, nu får det vara slut med sånt hemma hos familjen Högberg Holm!!! Skönt att det har vänt nu <3

http://www.ryegates.se

 

Maria

24 februari 2011 22:52

Hej! Kul att du hittade till min blogg och gav mig ett sånt bra tips!:) Jag belönar med godis så länge han är tyst men ska nog använda klickern också och som du skrev, ögonkontakt. Få fokusen till mig istället! Tackar även för boktipset! Hoppas du blir bättre snart!

http://www.marycash.se

 

Anna

28 februari 2011 19:55

Nytt försök! Jag skulle bara säga att vargar, grisar eller andra djur aldrig får skjutas när dom har ungar. Olagligt och omoraliskt!!
Ha det! Anna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Efter att ha varit Bloggplatsen trogen i många år har jag nu fått ett erbjudande om att blogga via Vimeddjur. Jag håller därför på och bygger upp min nya hemsida och blogg i Wordpress så hädanefter kan ni följa oss HÄR   Min gamla HOLMSTO...

STOPPSIGNAL PÅ VÄG EMOT MIG!  STOPPSIGNAL PÅ VÄG IFRÅN MIG   LYSTRA FÖRSÖKER FÅ MATTE ATT BLÅSA STOPPSIGNAL PÅ ALLA MÖJLIGA.....   ....OCH OMÖJLIGA SÄTT         ...

- Menar du verkligen RAKT fram?? - Ja jag menar RAKT fram!! - Menar du att jag ska springa IGENOM enbusken?? - Ja jag menar att du ska springa IGENOM enbusken!! - Men om det kommer ett träd ivägen då?? - Om det komme...

Så var då äntligen denna helgen över!!   Känns lite som en mental urladdning nu när det är klart. För även om jag har känt att jag KAN det här så visste man ju inte vad för frågor som skulle komma på det teoretiska provet och om man pga nervosite...

I helgen bar det av till Arboga för sektionskamp mellan flatklubbens sektioner Östra (vårt lag), Bergslagen och Gävle-Dala. Värmland hade tyvärr inte fullt lag så de hade lämnat WO.   Vi har haft en superrolig helg med trevligt umgänge även om ma...