HOLMSTORP

Alla inlägg under juli 2010

Av Helena - 30 juli 2010 18:32

Dagens träningspass för Vilja innehöll bara plask och inga skott. Hon och husse gick iväg själva och passade på att träna på långpromenaden. Perra satte henne vid vattnet och hade laddat med ett helt gäng stenar i fickan. Han kastade sten efter sten i vattnet och Vilja satt duktigt kvar    Perra klickade och belönade varje gång att hon satt kvar och hon satt så lugnt och fint. Sen gick det en bit till och då kastade Perra under tiden de gick så hon inte såg att det var han som kastade och även detta funkade bra. Förmodligen blev Perra lite för djärv för helt plötsligt kastade han med armen i en svepande rörelse framför nosen på Vilja och då kunde hon inte hålla sig utan stack ner i vattnet   


Nu när hon varit så duktig ville han inte att de skulle avsluta med att misslyckas så då satte han ner henne igen och hela tiden när han stod stilla och kastade så satt hon stadigt. Nu är det ju inte Perra som kastar på ett prov så att hans arm kom svepande framför henne kan hon ju ha tagit som en dirigering men hon skall ju alltid invänta ett muntligt kommando så vi får träna vidare på att hon inte skall sticka oavsett vad Perra gör med armarna.


Det känns iallafall rätt att träna det ena (plask) eller det andra (skott) separat innan vi sätter ihop det igen  


När de fortsatte promenaden passade Perra på att träna lite stopp och inkallnings signaler och han var väldigt nöjd. Kommentaren när han kom hem var: Hon är verkligen jätteduktig på att och lyhörd på stopp och inkallnings- signalerna.


Hon börjar nog få kläm på att husses signaler låter lite annorlunda än mattes. När vi var i Kolåsen var hon så söt när de tränade närsök. Perra får till en mycket bättre drill än vad jag får, jag kör en liten annan variant där jag blåser liksom tu-tu-tuuut, tu-tu-tuuut osv. Ni fattar va? När Perra blåste sin braiga drill lät det snarlikt min stopp/sitt signal (som är en lång dov signal) i Viljas öron och flera gånger stannade hon upp och var på väg att sätta sig innan hon konstaterade att det nog var närsökssignal iallafall. SÖT-Vilja   Man kan iallafall inte säga att hon inte vill och försöker göra rätt.



Vi har nu bestämt att Perra ska ta en lång promenad om dan ensam med Vilja och att de under promenaden skall passa på att träna tecken/signaler/stadga så som han gjorde idag. Jag tror det är bra för Vilja och att det stärker deras teamkänsla  


Stackars lillfisen fick ingen träning under tiden mamma och husse var borta för jag blev plötsligt illamående och kallsvettig på eftermiddagen. När jag var inne på Lindex fick jag plötsligt blodtrycksfall och kände mig svimfärdig. Perra sa att jag såg helt färdig ut när jag kom ut ur affären  



Nu har jag vilat en stund och jag känner mig mycket bättre, så det kanske blir en liten träningsstund för fisen iallafall. Hoppas verkligen det var nåt tillfälligt för imorgon skall vi åka till Hälsingland på bröllop  


Det vill jag ju verkligen inte missa!!



ANNONS
Av Helena - 30 juli 2010 14:29

Idag på förmiddagen började jag ana oråd när matte & husse ropade in mig och bjöd på mat, trots att jag nyss hade ätit  


 

När jag var inne förstod jag ganska snabbt att jag hade gått i en fälla när de stängde kattluckan och alla dörrar och fönster  


Men jag försökte förstås spela oberörd och tänkte att då kanske de glömmer bort vad de hade tänkt göra med mig


När matte hämtade in den röda väskan förstod jag direkt att det inte fanns någon återvändo.


  


De där korkade flattifnattarna sprang runt buren och ville gärna följa med......de fattar visst ingenting! Så det var ju ingen idé att be någon av dem om hjälp  




De vill ju ALLTID följa med i bilen utan att veta vart den skall! Men jag för min del åker ju bara bil en gång om året så jag visste precis vart vi skulle     


    


När vi kom dit blev vi visade in i ett rum och jag gjorde mitt allra bästa för att göra mig osynlig. Syns jag inte så finns jag inte 


Men matte visste ju att jag var där inne i väskan så även om jag försökte klamra mig fast i väskan så lyckade matte "dra" ut mig. Den snälla tjejen som tog emot oss sa att jag fick knalla runt i rummet undet tiden vi väntade. Trodde hon ja!



  

Jag tänkte minsann inte flytta mig så jag tryckte mig bara ännu hårdare mot bordet, och jag kände hur jag fick tass svett från alla fyra trampdynorna  och matte påstod att det blev blöta märken efter mina tassar.


   


   

Jag gjorde ett sista försök att ropa på hjälp   men det var ingen som kom till undsättning så det var bara att "gilla läget" 


Efter en liten stunds väntan kom tjejen in i rummet med den där läskiga nålen som de trycker in i mitt nackskinn en gång om året. 


När de hade vägt mig och konstaterat att jag vägde 4,7 kg vilket jag tycker är en väldigt lagom vikt för en kattdam i min ålder (10 år), fick jag äntligen krypa in i min trygga väska igen.


Den här gången fick jag liksom en härlig känsla i kroppen för tjejen som gav mig sprutan hade sprayat något i min väska. Matte förklarade för husse att hon hade sprutat in lugn och ro hormoner (Feliway) för att jag skulle känna mig mindre rädd i bilen hem. Det var ju bra tänkt men så fort jag får komma in i min väska blir jag ändå ganska lugn så jag hade nog klarat mig utan, men det var ju väldigt snällt av henne. 


Jag överlevde den här gången också och det bästa av allt!

Nu är det ett HELT år till nästa gång!


/Misty

ANNONS
Av Helena - 30 juli 2010 00:00

Nu har vi haft två riktigt bra träningspass med skott vid vattnet den här veckan och idag la vi på en extra störning nämligen att vi kastade en stor sten i vattnet efter skottet så det blev både skott & PLUMS i vattnet    .


Vi hade lagt ut två apporter i ett område på land dit Perra skulle dirigera Vilja som belöning om hon satt kvar vid skott & plask!



Dagens träningspass slutade med 2-2 och det känns som om vi har tagit två steg fram (två bra pass) och ett steg tillbaka (dagens träningspass) så nu blir det till att sänka kriterierna och köra bara plask eller bara skott tills hon fixar det var för sig innan vi sätter ihop det igen!


Och vad sa du Karin? TÅLAMOD.....är det som gäller!


När jag förklarade vad vi tränade på för två stavgångare som gick förbi (ville förklara att vi skulle panga) hade gubben lite svårt att fatta hur det kunde vara ett problem med en jakthund som gillar skott!? Är inte det bra det då, undrade han lite förvånat??   


  

Vilja har lite koll på skotten men tuggar snart vidare på örat!


Även idag avslutade vi träningen med att panga i skogen under tiden som hundarna fick ligga passiva under tiden som vi fikar. Idag fick de dessutom varsitt grisöra att tugga på  


  Lystra tuggar frenetiskt .....


 

......och syrran likaså  

  

             

Det var fyra trötta hundar som hoppade in i bilarna. Wilma hade förutom skott träning gått Karins monsterlånga spår som ni kan läsa om på deras blogg. 


TACK för idag Karin & skytten Peter!!


Tålamod.......tålamod........

tålamod  ....tålamod......  


Av Helena - 28 juli 2010 14:04

Idag på fm har jag, Karin, Susanne och alla vovvarna vaarit på SSBK och lagt personspår. Jag hade tänkt ha med mig mobilen så jag kunde ha koll på hur långt jag gått men eftersom den blev kvar hemma fick jag försöka hålla reda på stegen istället.


Till Lystra la jag ett spår som var tänkt att det skulle bli 100-150 meter men som enligt Susanne kändes som över 200 meter. Det var kanske nånstans mellan 150-200 meter. I helgen när vi gick viltspår på flatfestivalen fick jag lära mig att man inte skall lägga kortare spår än ca 100 meter eftersom det tar nästan 30 meter innan hundarna riktigt börjar fatta vad de skall göra och då är det ju olyckligt om spåret tar slut då :-( Jag tror nog att det stämmer för man ser ofta att det är väldigt försiktigt de första 30-40 metrarna men att de sedan tuffar på.



LYSTRA

Spåret fick ligga under tiden Karin la Misos spår och då jag och Karin la varsitt lite längre till Vilja & Wilma. Vi gick sedan tillbaks till bilarna och hämtade småtjejerna och Pebbels. Pebbels fick börja att ta sitt lite kortare spår så liggtiden på Lystras spår blev kanske ca 30-40 minuter. Lystra gick sitt spår på ca 8 minuter.

Jag tror detta var andra eller kanske tredje gången Lystra fick gå ett personspår och förra gången var det kanske max 50 meter långt. Jag fick också lära mig i helgen att om hunden börjar med något annat (klia sig, tuggar gräs, mm) så skall man räkna långsamt till 10 och sedan ta ett steg framåt i spårets riktning utan att peka eller hjälpa hunden. Jag har haft svårt att veta vad man skall göra och hur länge man skall vänta men detta funkar jättebra och Lystra kommer direkt igång och fortsätter arbeta om jag kliver fram ett steg.  

Susanne var så söt och hängde med och filmade när Lystra gick sitt spår! Inte helt lätt att gå över stock och sten med hennes fina bebismage och så dessutom gå och titta i en kamera   TACK Susanne.





När Pebbels, Lystra & Miso hade tagit sina spår var det WIlma och Viljas tur.


VILJA

Jag tror Viljas spår kanske blev drygt 300 meter, tre vinklar och med tre apporter (1 på varje ben och 1 i slutet). Liggtiden kanske blev ca 1 timme. 

Vilja hade väldigt hög förväntan redan från bilen och satte av mot skogen i en väldans fart. Jag har bestämt mig för att hålla igen henne rejält i början av spåret så det försökte har göra. Var dock lite osäker på var jag hade gått från början och under tiden jag tvekade hann Vilja komma tillbaks och snurra lite men satte redan av med nosen i backen. Vi missade första apporten (pinnen). Vilja har ju inte gått så många person spår i sitt liv (kanske 5-10 stycken) så hon har varit ganska ointresserad av pinnanrna i spåret så därför blev jag extra glad när hon plockade upp den andra apporten i munnen och gav till mig!! I slutet hade jag lagt en leksak (avlång gummipinne) eftersom jag inte hittade spårpinnarna när vi skulle iväg imorse. Slutapporten var fullständigt ointressant tyckte Vilja som letade efter sin klöv  

Nästa gång skall jag ta med ett grisöra som hon skall få i utbyte mot slutapporten för att det skall bli ett riktigt avslut. Hon fortsatte och spåra hela vägen ut till gångstigen men hon var ändå nöjd med dagen. Hon hade ju fått spåra och det är ju belöning nog.


Anne-marie: När jag såg Susanne med sin mage i skogen fick jag flashbacks från sommaren 1992 när du hade lagt ett spår till Frosty ute på SSBK. Spåret gick uppför och nerför berg och i ganska snårig terräng. Jag hade mina röda mammasnickarshorts på mig och gjorde mitt bästa att hänga med i linan efter Frosty.  Shortsen var röda men ganska uttvättade och du envisades med att de var rosa och du tyckte jag liknade barbapapa med min stora mage  

   

Sen föddes världens sötaste lilla Linnsan den 14 september, tänk att det snart är 18 år sedan

 

Det var varmt, klibbigt & myggigt i skogen idag så det var skönt att hoppa i poolen när man kom hem! Men nu vill solen inte riktigt komma fram så jag tror jag skall gå ut och fortsätta röja i garaget istället.



TACK för idag Karin & Susanne,

Av Helena - 27 juli 2010 22:15

TACK för alla braiga tips om hur vi kan träna Viljas knallande vid skott. Vi har ju prövat det mesta men jag tror vi inte har tränat tillräckligt mycket och framförallt att vi har haft för bråttom. Vi har gått för fort fram och lagt på för stora svårigheter för fort. Att avdramatisera skotten så som Linn (min dotter) föreslog och som Anna skrivit i sin kommentar tror jag är jättebra på lång sikt men tyvärr Anna så bor vi inte som ni gör och jag tror att det snabbt skulle bli rabalder i villaområdet om Perra sprang omkring och sköt/pangade på mig när jag hängde tvätt 


Så det får nog bli lite mer arrangerad skott träning.


  

Vilja väntar på sin husse

Både igår och idag har vi gått ut i skogen, vid vattnet och pangat   Först pangade jag ut mot vattnet och så gick Perra & Vilja fot fram och tillbaka, sen la Perra ner Vilja och gick ut i skogen och sköt 3-4 skott och när han kom tillbaks satt vi och fikade och Vilja fick ligga passiv.



   Hon har skött sig jättebra även om pangpang är det bästa som finns i Viljas värld. De har även gått fot utan koppel hela vägen till och från skogen under tiden som jag har kastat bollar mellan benen och över huvudet på dem och bitvis med Lystra (idag både Lystra & Miso) lös springandes runt benen på dem. Även detta har hon klarat perfekt!


Idag var Karin, Peter, Wilma & Miso med och tränade. Karin & jag kom på att hon kan ju passa på att skott träna Wilma nu också när vi ändå skall träna med Vilja. Vi började promenaden in i skogen med att Peter fick gå några meter framför Perra & Vilja och bara det gjorde det lite svårare för Vilja att hålla positionen men hon klarade det ändå OK. Vi band upp valparna och jag satte mig vid dem. Karin och Wilma fortsatte 500 meter in i skogen. Perra & Vilja gick ner till vattnet och Peter pangade ut mot vattnet under tiden som de vände från vattnet och gick fot fram och tillbaka. Karin och jag hade telefonkontakt och det hördes väldigt lite där de stod så hon förflyttade sig ca 50 meter närmre innan vi fortsatte skjuta. Då la Perra ner Vilja och Peter gick in i skogen och sköt 3-4 skott. Även dessa hade funkat bra för Wilma. Hon tittade upp och hade koll på var skotten kom ifrån men verkade inte berörd och fortsatte leta godis i trädet  



  

Valparna var lite förväntansfulla när alla gick iväg men sen brydde de sig inte alls. De låg helt oberrörda, bundna i varsitt träd och tuggade på rötter och mossa.  


Igår satte jag ner Lystra och gick för att gömma en kaninboll till henne. Det märktes att det var längesen jag gjorde detta för de första gångerna kom hon efter mig men förstod till sist att hon skulle sitta kvar. Hon har en fantastisk näsa och hittade bollen direkt fast jag hade grävt ner den i mossa.


Idag fattade hon direkt vad det var frågan om och satt helt still när jag gick ut och gömde bollarna. Hon sitter så snällt och stadigt när jag kommer tillbaka och även om jag sätter ner handen och gör sökrörelsen så inväntar hon det muntliga kommandot "sök". Jag har alltid bara gömt en boll men idag testade jag att gömma två stycken. När hon hade hämtat den första och jag skulle skicka henne igen såg det ut som om hon tänkte - Men matte jag har ju redan hämtat den?? Jag gick ut ett steg och tittade i sökområdet och när jag gick tillbaks och skickade henne var det full fart ut, hittade snabbt och lika fort in. Hon har blivit jätteduktig  på att lämna av i handen och ibland till och med hoppar hon upp mot mitt ansikte med apporten i munnen  


Imorgon blir det spårträning!


Gonatt på er!

Av Helena - 25 juli 2010 16:27

Hemma igen efter en rolig och intensiv hundhelg. I fredags åkte Perra och jag till Gålö havsbad för att bo i en liten stuga (utan dusch/WC och vatten) tillsammans med Vilja & Lystra. Även om det inte är särskilt långt hem (ca 30 minuter) har det varit kul att leva campingliv och umgås lite mer med Karin och Peter (med Wilma & Miso) som la till på Gålö med båten. Och såklart även att mingla med alla härliga flatmänniskor under en hel helg.


  För valparna började lördagen med att systrarna BUS fick prova på varsitt blodspår på 150 meter.  Syrrorna var väldigt spårnoga och bitvis undersöktes varje blodsdroppe    Det var lite läskigt i skogen och mycket att hålla reda på för en liten flattevalp med hundar som skällde, skott från WT, mm. När Lystra & jag gick korsades dessutom hennes spår av ett rådjur som i full galopp stack iväg bortåt (rådjuret korsade i sin flykt även Misos spår som gick en liten bit längre bort). Lystra tycker rådjuren är jätteläskiga men var tvungen att kolla av om hon skulle följa det spåret istället. Efter en kort sväng kunde hon konstatera att detta spår inte hade något blod så hon gick tillbaks och fortsatte sitt spår till slutet där hon blev väldigt glad när hon hittade klöven som hon stolt bar ner för att visa de andra.


  

   

Lystra blev helt slut efter sitt spår och hoppade direkt in i bilen och låg där utan en tendens till att vilja hoppa ur. 


  


Under tiden som systrarnaBUS var på blodspår hade husse och Vilja påbörjat sitt WT. Vår plan att börja med söket (för att trötta ut en viss liten dam) och ta vattnet sist spolierades direkt när de blev tilldelade vilka stationer de skulle börja på. Husse & Vilja drog såklart nitlotten och fick börja med vatten :(


Förutom vattenmarkeringarna var det två markeringsrutor (en enkel och en dubbel) en dirigeringsruta och ett sök som gav 40 poäng.


Vilja klarade av alla jaktmomenten med bravur men hade som jag befarat svårt att hålla sig vid husses sida vid transporterna fram till stationerna. Hon gick hellre fot med skytten och på ett par stationer stack hon i förväg för att checka av vad som skulle komma, men kom sen tillbaks och satte sig vid husses sida för att invänta kommando    Det som känns bäst inför kommande tävlingar är att hon inte en enda gång knallade på någon apport, så hon kunde självbelöna sig. Hon satt kvar vid husses sida även efter att skotten gått! Att hon sticker iväg och spanar in stationerna känns ju lite lättare att jobba med eftersom hon inte fick någon belöning då hon stack i förväg.


Vår lilla toka tänk om vi ändå hade tränat mer (eller helst bara) stadga och lydnad det första året. Hon är en otroligt duktig apportör, hon bara vill så mycket och har så svårt att behärska sig     




Jag är så nöjd med mina älsklingar som lyckades komma på en 9:e plats av 38 ekipage med 93 av 120 poäng   



Sök: 40 p

På söket som vi ju redan visste om att det är en av Viljas paradgrenar gällde det att plocka in minst sju av åtta apporter på 5 minuter för att få full pott. Detta lyckades Vilja med trots att hon sprang en sväng och kollade vad vi höll på med (jag, Karin, Miso & Lystra tittade på elitsöket när Vilja kom brakandes genom skogen). Hon tog sig även tid för en kortare kisspaus     

 

Vattenmarkeringar: 5 p

Vilja stack lite i förväg eftersom husse gick så långsamt och tog sig ett snabbt bad när hon såg att det fanns vatten bakom kullen. 

 

Dubbelmarkering: 14 p

Här satt Vilja helt fokuserad och råglodde på skytten på första markeringen. Hon missade den som tur var inte helt utan måste ha hörselmarkerat ungefär var den föll ner men ringade en liten stund innan hon hittade dummin.

 

Dirigering: 16 p

Även här gick Vilja lite väl fort fram till stationen men märkte att husse inte hängde med och sprang tillbaks till husses sida. Detta var den enda stationen som jag var med och tittade på och jag blev jätteförvånad att de hade skott även på dirigeringen men Vilja satt duktigt kvar tills husse skickade iväg henne upp mot rishögen där dummin låg    När han skickat henne var hon bara tvungen att springa en sväng och spana in skytten och när jag såg att hon stack iväg åt fel håll funderade jag på varför husse inte blåste stopp och gjorde tecken att hon skulle springa vänster för att avsluta med närsökssignal när hon var i rätt område eftersom detta är något vi/de har tränat på och som hon är duktig på (domaren påpekade samma sak efteråt). Men cool som han är vår husse stod han bara och väntade tills Vilja sprang tillbaks till rätt område och hämtade in dummin. Anledningen till att han inte hade blåst var att jag har sagt att han skall försöka föra henne så tyst som möjligt och att man får avdrag om man håller på och blåser för mycket (om de inte lyder) och han litade på att Vilja skulle fixa det ändå vilket hon ju också gjorde   

 

   


Enkelmarkering: 18 p

Här tipsade domaren om att om Perra hade flyttat fram ett steg istället för att få Vilja att hoppa bak ett steg hade de fått full pott. Perra som hade mig på axeln hela tiden hörde förstås att jag alltid säger att HAN inte skall flytta sig efter Vilja utan att det är HON som skall flytta sig efter honom :-)

Tänk att han lyssnar mer på mig än vad jag tror, min söta make   


 Mor & dotter (Miso & Vilja)

        


Dagen avslutades med en trevlig grillkväll på Fröbergs loge och jag kan erkänna att vi var mycket nöjda men ganska trötta och blöta alla fyra när vi sent på kvällen kom hem till vår lilla stuga.


Imorse var det lydnadstävlingar och utställning. Jag och Vilja har ju inte kommit igång med lydnaden ordentligt efter valpledigheten så jag hade inte anmält oss till lydnaden men Vilja, Lystra och Miso skulle ställas ut. Både fredag och lördag har jag kämpat med att trimma ner pälsmonstret Miso från Newfoundland till flatte och tänk vilken vacker hals som dolde sig under pälskragen   


  

Ni får ursäkta men jag måste erkänna att jag tycker det där med utställningar är ett kapitel för sig. Det känns nästan som om lotten avgör vilken placering man får. Jag menar såklart inte att domarna inte kan bedöma hundarnas exteriör och ge en rättvis kritik. Det jag menar är att det känns som om det är lite slumpen som avgör om man hamnar etta, tvåa , femma eller sjua om det är många hundar med en bra exteriör. Jag är verkligen inte avundsjuk på domaren som skall försöka rangordna alla dessa fina flattar som i mina ögon många gånger kan se väldigt lika ut. Det måste vara jättesvårt!


Miso hamnade idag sist av 7 valpar men när man läser hennes kritik skulle man absolut kunna tro att hon vann. Man blir ju onekligen lite nyfiken på vad det står på de andras kritik  


Misos kritik: 7 mån tikvalp. Vackert feminint huvud, trevligt uttryck. Bra hals och rygg. Välvinklad. Bra päls och kvalitet. Rör sig bra. Trevligt temperament. Välvisad.


Lystra kom på 4:e plats och hennes kritik var väldigt lik Misos förutom kommentaren om Misos härliga päls och att Lystra var söt, vilket säkert beror på att hon är liten. 


Lystras kritik: Söt 7 mån tikvalp. Feminint huvud m. trevligt uttryck. Bra hals och rygg. Bra vinklad runtom. Rör sig glatt med bra steg. Trevligt temperament. Välvisad.


Det bästa av allt var väl att både jag & Karin fick med ordet välvisad i kritiken , eller vad säger du Susanne  


Vilja kom på 5:e plats i jaktkk med finfin kritik och även hon var tydligen välvisad, hehe. Bäst av allt gillar jag kommentarerna vänligt uttryck och prima temperament för det har hon ju verkligen min Vilja  


Viljas kritik: Välbyggd tik med vackert, välformat huvud, vänligt uttryck. Utmärkt hals och överlinje. Harmoniskt vinklad runtom. Utmärkta rörelser. Prima temperament och välvisad.

 

    

Susanne & Pebbels kom och tittade på när systrarnaBUS ställdes ut och det var som vanligt roligt att ses. Vi åt en god lunchbuffé tillsammans och det var ett härligt gäng hundar som satt bundna i staketet. 


Nu Susanne kommer filmen:


Det har varit en supertrevlig helg och det som känns lite extra kul är att man hjälper varann och att både domare (på WT) och konkurrenter (på utställningen) har kommit med tips och idéer om vad man kan tänka på för att nå bästa resultat.


Det var en tjej som verkade vara en van handler och väldigt duktig på utställning (ställde flera andras hundar). Hon tyckte att Vilja var så fin och när jag talade om att hon tyvärr inte visar upp sig utan ser ganska tråkig ut i ringen (ser typ ut som om vi står och väntar på bussen) och att jag funderat på att ha den lilla gula asken med skott till apportkastaren i fickan eftersom hon då blir väldigt till sig. 

- Jamen varför inte prova direkt sa tjejen och stack iväg och hämtade en ask med ammunition som hon hade i sin väska!


Det funkade tyvärr bara en kort stund eftersom  Vilja ganska snabbt genomskådade att det inte skulle bli något skjuta av inne i ringen, men iallafall, så himla gulligt att verkligen vilja att min hund skall visa sig så bra som möjligt. Dessutom kom hon med jättemånga bra tips på vad jag skall tänka på när jag visar Vilja.


En annan känd uppfödare tyckte Miso var så fin och gav Karin många bra tips på hur hon kan få Miso att visa upp sig på bästa sätt. 


Sånt värmer och bidrar till ett trevligt klimat såväl i som utanför ringen! Och det är ju lite så som våra flattar är......vänliga, justa och kompis med alla  


TACK till alla trevliga flatmänniskor för en jätterolig helg!

Av Helena - 21 juli 2010 20:43

 

Här i stugan vid lilla Kännasjön trivs vi....   Vilja & Lystra spanar på grabbarna som är ute och ror. När jag ror står de inte såhär snällt på bryggan kan jag lova  


 

   Lystra funderar på om hon ändå inte behöver "rädda" pojkarna.



Här är det Elias som har hoppat i och "räddat" Vilja som kastade sig i efter båten när matte & Linn rodde ut. Vilja var väl inte helnöjd med att bli räddad men hade inget annat val






  Vår egen lilla prinsessa (Lillian) som redan varit i stugan en vecka

(med farmor och farfar) under tiden som vi var i Kolåsen.



  


Jag passade på att ta kort på dotter & mor pudel och dotter & mor flatte!

Från vänster: Bella, Tina, Lystra & Vilja


 


Jag, Linn, Linnea, Isabelle, Vilja och Lystra åkte på auktion i Norrbo och som vanligt finner sig hundarna utan tvekan i situationen.




Lystra är helt otrolig på att koppla av i alla situationer. Jag har ju alltid varit så imponerad av Vilja som finner sig i alla situationer men jag måste säga att Lystra är snäppet bättre. Även om hon är mer livlig i många situationer och har lättare att ta till skall än vad Vilja har så lägger hon sig ner direkt när man kommer någonstans där det inte händer nånting. Vilja vill gärna sitta upp och ha koll på läget och ibland kan hon nästan somna sittande om man inte säger åt henne att lägga sig ner.


 

 Bilen färdiglastad! Jag ropade in en superfin spark för 280 kronor, innan jag funderade på hur vi skulle få med den hem, men det gick


Så nu Karin kan jag och hundarna hänga med dig på sparkturer till vintern!



            Farbror Görans bästa bilen har plats för det mesta och rymmer utan problem en spark, en pigtittare (Linneas fynd), två hundar och fyra människor.


Nu är vi på väg hem och jag hoppas på 2 dagars sol och pool hemma innnan det bär av till Gålö havsbad på Östras flatshow på fredag. Jag kan väl inte säga att jag känner mig jättenöjd med veckans träningspass med skott vid vattnet. Vilja går igång något enormt vid skott och vi har därför tränat stadga vid vatten/skott, men jag känner mig som världens sämsta hundtränare just nu som inte kan läsa min hund, inte kan lägga upp en träning med tillräckligt bra belöningar och som inte slutar när det går som bäst  


I förrgår när vi tränade turades Elias och Fabbe om att skjuta och Linn stod på bryggan och kastade en dummi (som satt fast på en lina).


Perra och Vilja gick fot ner till vattnet och när skott/kast hade gått vände de ifrån och gick uppåt från vattnet. De två första gångerna gick Vilja snällt med även om hon hade lite svårt att släppa vattnet. Men dumma som vi är slutade vi inte där utan skulle skjuta en gång till innan vi skulle avsluta. Förut när vi tränat stadga vid vattnet har hon fått hämta en dirigering på land men den här gången belönade Perra henne med korv för att hon satt kvar och när hon vände ifrån och gick fot från och till vattnet. Men med facit i hand är korv inte tillräcklig belöning för Vilja.

Hon vill såklart helst av allt JOBBA!


Tredje gången när de skulle vända ifrån vattnet tyckte hon att det räckte med de här fånigheterna så hon vände sig om och stack iväg efter dummin. Linn drog ju in den så hon fick ju ingenting för det men sen var det som förgjort......det känns osm om vi provocerade fram knallningar genom att hon inte fick tillräckligt åtråvärd belöning för att vända ifrån vattnet som ju är en jätteprestation för henne. Vi ville avsluta utan knallning och testade att jag först kastade en markering på land som Perra skulle skicka henne på efter skott/kast på vattnet men eftersom hon var helt stirrig fick vi avsluta med att Perra höll i snodden för att kunna hindra henne från att knalla.


Vid nästa träningspass två dagar senare var hon ännu hetare så även detta avslutades med kopplad hund. 


Det känns så j-vla trist att det blev såhär några dagar innan Perra och Vilja skall starta på WT. Vi skall gå ut imorgon och lägga ett sök upp på land, gå ner till vattnet och skjuta (ev kasta), vända om och skicka henne på söket, ner till vattnet igen och sen upp för att få ta en på söket. Håll tummarna att det går bra för just nu känner jag mig väldigt uppgiven.


Bra träningstips för hur man skall träna bort knallning mottages tacksamt!


Min kloka dotter som inte är ett dugg insatt i hundträning kom med tipset att vi ska panga i alla möjliga situationer (på prommisarna, i skogen, hemma i trädgården, mm) när det inte är fråga om träning eller händer något roligt för att minska Viljas förväntningar på att det skall hända något efter skottet. Och hon skall bara veta hur rätt hon har men det är ju inte helt enkelt att genomföra eftersom man inte kan panga varsomhelst och närsomhelst.

Men som långsiktig plan skall vi nog spåna vidare på detta tips!


I och med all denna skott träning med Vilja har ju Lystra fått höra många många skott och hon är helt lugn och oberörd. Blir lite förväntansfull när det kastas i vattnet och följer mammas träning med full koncentration. Hon ahr aldrig fått hämta något i vattnet men hon sitter och markerar nedslaget och efter att vi avslutat träningspasset kan man se hur hon smyger sig ner och simmar runt där det har kastats.

Hon är förresten en riktig fisk den lilla, hon simmar och simmar och simmar när vi andra badar. Jag trodde ju att hon skulle vara blöt hela tiden i stugan men hon håller sig där vi är och går inte ner till vattnet ensam  


Nu närmar vi oss Stockholm, ska bli riktigt skönt att komma hem efter 1,5 veckor på resande fot.


Kram på er!


Av Helena - 21 juli 2010 19:46

  


Vår vecka i Kolåsen hos Anna & Micke på Kolåsens fjällhotell!


  DAG 1 - Strandpromenaden



Perra, jag och hundarna gick på tur runt strandpromenaden och hundarna passade såklart på att bada



 

DAG 2 - Tur upp på Skäckerfjällen

 

  

Först fick vi åka brandbilen utefter skogsbilvägar för att ta oss lite närmare fjällen.

 


Anna & Micke kunde ta ledigt och vi fick en helt underbar dag med både snö, den porlande bäcken och fantastisk natur.


TACK snälla Anna och Micke för en underbar dag!


  Anna & Lystra har saknat snön   


           

Stackars Tabasco blev så knottbiten att hela ansiktet svällde upp så väldigt att han liknade en Sharpei.


    

Vilja fick visa Micke sina talanger som sökhund och apportör så hon kanske får komma upp och vara med på ripjakt till hösten   


   

På väg ner stötte vi på denna märkliga växt som vi först inte kunde bestämma oss för om det var en blomma eller om det var en svamp. Vi var till sist överens om att det var en blomma men ingen av oss har sett denna växt förut. Är det någon som vet vad det är?  


DAG 3 - Regn och hundträning

 

Tisdagen bjöd på regn och mulet väder och var som gjord för hundträning så vi gick ut i skogen och tränade apportering med Vilja och sen tränade jag lite dirigeringar, lydnad och lek med Lystra på gräsmattan utanför stugan. Lägger upp en film här lite senare.


DAG 4 - Gråsjön, skifferladugårdsruinerna och en tur upp på fjällen. 


                


När vi kom tillbaks blev det kaffe, våffla och hjortronsylt på hotellet. Perrahjälpte Micke och Daniel att resa den nya flaggstången och sen kikade vi runt lite i omgivningarna runt hotellet.


  Jordkällaren

  

Jag lovar att ni kan hyra andra cyklar än denna om ni kommer till Kolåsens fjällhotell     


DAG 5 - Bilrundtur till Tännforsen via Norge.


 

Vi åkte in och körde i Norge i ca 20 minuter.

   


Sen gick turen vidare till fantastiska Tännforsen som dagen till ära dessutom bjöd på en fantastisk regnbåge.


     

På vägen hem passerade vi Järpen och passade på att besöka Anse och Håkan där vi fick god vinbärspaj!


   


DAG 6 - Hundbad och lunchgrillning på utsikten


      

  

På lunchen kom Linn, Moa, Petter och Anton på besök och vi gick upp på utsikten bakom hotellet och grillade. Efter maten tog vi en promenad till stranden för lite bad i det fina vädret.



      

Utsikten från utsikten   


Dag 7 - Packning, städning och bilfärd mot Kännavallen 


 

 Lystra fick busa lite med Antons jämthundsvalp innan det var dags att hoppa in i bilen för att åka mot Kännavallen!


    


Som ni kan se hade vi en helt underbar vecka i Kolåsen och hundarna var helnöjda med att byta 30-gradigt strålande solväder mot mer "normal" temperatur på 20 grader, lite sol blandat med moln och regn. Och med risk för att låta överdrivet positiv så är även jag riktigt nöjd med det bytet för det hade inte varit kul att vandra på fjällen i 30 grader och strålande sol och tänk vad myggen och knotten trivs i den värmen   


Jag är helnöjd och jag tror även att mannen min är nöjd!


Anna & Micke

TACK för en härlig vecka, vi kommer tillbaka var så säkra på det! 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28
29
30
31
<<< Juli 2010 >>>

HUNDAKTIVITETER 2012

12/2 Träningsträff Ryegates

2/3 Träningsträff Ryegates

(inställt pga sjukdom)

11/3 Lkl 2 ridhus, Lystra

(inställt pga allergi)

24/3 Lkl 2 inomhus, Lystra

25/3 Prova på Agility

6/4 Träningsträff Ryegates

9/4 WT i Wallhalla, Lystra & Vilja/Karin

15/4 WT Lidingö(Vilja&Karin)

21/4 WT Fjällnora, Lystra

22/4 Inoff prov Gullunge, Lystra

28/4 Inoff Jaktprov Laxå, Lystra

6/5 Appellspår WBK, Lystra 

(inställt pga löp)

27/5 KM Nacka BK

(agility Vilja och lydnad Lystra)

2/6 Provapå Rallylydnad, Vilja

10/6 Appellspår i Ljusdal, Lystra

12/6 Lkl 2 Värmdö BK, Lystra

30/6  Lkl 2 Skärgårdscup, Lystra

1/7 Rallydebut Gnesta, Vilja

13-15/7 Jaktinternat i Edsäng

28-29/7 Flatfestival

(WT, Lydnad & utställning)

11-12/8 FlatMästerskapen,Lystra

25/8 Rallytävling Haninge, Vilja

(inställt pga skabb)

26/8 Jaktprov Laxå, Lystra

(inställt pga skabb)

29/8 Lkl 2 NBK, Lystra

(inställt pga skabb)

1/9 Jaktprov Uppsala, Lystra

(inställt pga skabb)

7-9/9 Sökläger Fliken NBK

29/9 WT LRK östra Ökl, Lystra

30/9 WT GRK östra Ökl, Lystra

6/10 Lkl 2 Väsby BK, Lystra

7/10 Appellsp. Värmdö BK,Lystra

13/10 Rally Apollogruppen, Vilja

20-21/10 Sektionskamp i Arboga

27-28/10 Examination Instruktörsutb. Hundens Hus

10/11 Lkl 2, NBK, Lystra

 

 

 

 

 

 

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

Fråga mig

7 besvarade frågor

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ HOLMSTORP med Blogkeen
Följ HOLMSTORP med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se