Ja inte samtidigt förstås   

Lystra blir alltid så lugn och fundersam när jag tar fram klickern. Man riktigt ser hur hon funderar och jag tycker att hon bjuder mest lugna beteenden som sitt, ögonkontakt och ligg med hakan i backen. Om jag ställer fram pallen så kliver hon såklart upp på den, om jag håller fram handen kör hon nosdutt och om jag lägger musmattan så trampar hon på den, men om hon inte har något som "visar" vad hon ska göra så bjuder hon mest lugna beteenden. Därför ville jag idag få igång henne så hon skulle bjuda mer busiga beteenden och rörelser. Så jag busade upp henne med godishanden och då började hon kasta sig ner på sidan, kasta med huvudet, mm. Så då spann vi vidare på den leken och till sist började hon rulla runt.

Hakan i backen är ett av de senaste beteendena som hon bjuder och hon ser så himla söt ut min lilla goding.

Kram på er på alla         

Idag var det dags för jaktträning igen med Wilmenlund med familj och Tommy med Julia & Yra. Det var kul att träffa Tommy igen eftersom vi inte har setts på hela vintern. Det är ju inte direkt lätt att hitta på övningar i djupsnö så vi körde linjetag med störning utefter en stig på samma sätt som förra söndagen. Enda skillnaden var att det var husse som förde Vilja idag. Hon var lite fundersam och ville gärna sluta upp vid min sida mellan övningarna men annars så gjorde hon sitt bästa hela tiden    Att hon bytte dummie vid ett tillfälle får vi väl skylla på att husse var för långsam med pipan   

Vi avslutade med ett sök i djupsnön och hundarna kämpade på bra och hämtade in alla dummisarna (även den som vi skickade ut Perra och Peter att leta efter, hehe)

De är riktigt söta ihop, tycker ni inte (synd bara att jag kapade huvudet på husse på det här kortet där de har så fin kontakt).

Det är ju som bekant inte helt lätt att lära gamla tvåbeningar att sitta så det blev en del diskussioner om huruvida Perra skulle göra på det sätt som han gjorde med Milla eller om han skulle göra de tecken och föra Vilja på det sätt som hon är van   Men jag tror nog att det kan bli kul att träna tillsammans (iallafall om Perra lär sig att göra som jag säger, hehe)   

Wilmenlund hade också fin kontakt med sin husse.  Hon var mest fundersam på den där gubben som trampade på den dummis som hon ville ta (störningen)  

Och här har vi Yra som fick jobba tillsammans med sin husse helt ifred utan någon matte som la sig i och tyckte och tänkte en massa hela tiden   

De små skötte sig jättebra och fogade sig helt i att sitta innanför jackan eller i ryggsäcken, de la sig tillrätta och sov.

Vilja plumsar runt med sitt backontrack täcke i djupsnön och hon har gett sig sjutton på att det måste finnas en boll till här där Karin la ut en boll till Wilma.

TACK för en härlig träning trots den djupa snön. Jag vet jag har sagt det förut men nu säger jag det igen - nu vill jag har vår så man kan träna på riktigt!

Nu på eftermiddagen har min mamma och systeryster med familj varit här på fika och för att titta på lilla Lystra. TACK för besöket, det var så kul att träffas och ett extra tack till mamsen för att vi fick träna våra skrattmuskler lite

extra 

Liten Lystra tar igen sig efter en jobbig natt  

Lystra har varit så duktig nu flera nätter i rad och sovit hela nätterna med en kissning/bajsning vid två-tretiden. Men inatt var hon orolig/gnällig och skulle ut flera gånger och kunde inte komma till ro igen när hon kom in. Så imorse var vi rätt trötta både hon och jag.

Vill avsluta med att gratulera duktiga Susanne & lilla P som tog sitt första 1:a pris i lkl2 i Bro-Håbo idag! Heja tjejer ni är BÄST!!

Vill önska alla mina nära och kära, alla vänner och bloggläsare en riktigt härlig alla hjärtans dag!!

Mitt långa inlägg bara försvann när jag sparade det   

Orkar inte skriva lika mycket igen så här kommar en lite kortare version.

Igår fick Vilja lite välbehövlig egentid med matte även om det pga snödjupet inte blev så väldigt mycket till lydnadsträning (vill ni läsa mer kan ni kolla in Karins blogg).

Lystra har fått lite inomhusträning, hantering och miljöträning. Bl a har vi ägnat oss åt kloklippningsträning där jag håller henne i famnen och sätter klotången mot tassen och klipper (ibland i klon och ibland i luften för annars skulle klorna bli väldigt korta, hehe). Om hon är helt stilla blir det klick+godis och det har hon förstått så hon håller tassen alldeles stilla och låter mig klämma, pilla och klippa.

Vilja är en helt underbar mamma som både leker, gosar och sätter gränser. Men även om hon själv kan vara ganska tuff mot Lystra emellanåt så går hon direkt emellan och styr upp om katten eller pudelen säger till Lystra. Idag när pudelen busade med husse blev Lystra jättebusig och hoppade på Tina som sa ifrån att det blev för busigt. Då gick Vilja direkt mellan och motade bort Lystra och talade om för pudeln att så fick hon minsann inte göra med hennes barn  Det är så himla häftigt att studera deras samspel!

Idag har vi varit i Sickla och Lystra är verkligen cool där hon oberörd kryssar fram mellan skramlande kundvagnar, barnvagnar och människoben  

Hon verkar ha ärvt sin mors lite coola inställning till andra människor och hundar. Hon viftar på svansen och går fram till människor som pratar med henne men hon kastar sig inte hejdlöst på alla man möter. Andra hundar spanar hon in lite på håll, innan hon går fram och hälsar, om hon tycker den verkar juste.

Jag tycker det är en väldigt bra egenskap som besparar en liten flatvalp att gå på lika många minor   som man kan göra om man helt urskiljningslöst kastar sig på allt och alla.

Nu blir det lördagsmys med familjen

Imorse tidigt tidigt körde Perra Lystra till karin, Wilma & Miso. Eftersom jag inte skulle jobba hela dagen kunde de stora hundarna vara hemma själva. Jag har enligt rapporter under dagen fått veta att Karin har haft det hett om öronen men att det har gått bra och att de till sist somnade i vagnen så Wilma kunde få sig en lite längre promenad.

När jag kom hem vid två tog jag de stora hundarna på en härlig promenad i solen. Vi tog med oss dummisar och stannade till och körde lite linjetag och dirigeringar med störning. Bl a la jag ut två dummisar på en linje och slängde en dummi på var sida om linjen som hon skulle springa igenom och hämta de två som låg på linjen (en i taget givetvis). Först var Vilja så överladdad så hon bara tokrusade och skulle hämta in allt, helst samtidigt snabbt och effektivt tycker Vilja, mindre bra tycker matte. I vanliga fall brukar jag bryta och/eller göra om det mycket lättare (t ex ta bort störningarna, eller gå närmre). Men eftersom jag vet att hon kan valde jag idag att istället utan att säga något bara lägga tillbaks och göra om övningen likadant. Och det var precis som om poletten ramlade ner bara hon koncentrerade sig och hade fått göra av med lite spring i benen för nu gjorde hon det alldeles perfekt!!

Min fina tjej oktober 2009

Gjorde en liknande variant där jag la ut två dummisar på ett sök åt ena hållet och la ett linjetag utmed söket som hon fick börja med att ta och sen fick hon gå ut på söket. Även denna övning gjorde hon jättebra, hon sprang utmed söket och hämtade in linjetaget först men fick sen bara in en av dummisarna som låg i djupsnön på söket, trots att hon letade och letade men det var precis som om hon trampade ner den ännu djupare i snön. Så vi får leta till våren :-) Men det var nog ganska bra fysträning att trussa på i snön. Apropå fysträning så tycker jag Vilja börjar se finare ut i kroppen nu, hon har lagt på sig lite både fett och muskler och ser inte ut som en vinthund längre. Pälsen har inte heller börjat rasa av henne så som man kan förvänta sig efter en dräktighet och jag tycker hon har kvar sin blanka fina päls...........men det kanske kommer?! Vet inte hur lång tid det brukar ta innan de fäller all päls?

Hej hopp!

Idag på kvällen började vi med buren. Den stora mjuka buren har stått framme i hundrummet sen Lystra och Vilja kom hem och båda två går in och lägger sig i den lite då och då. Men det är mest Vilja som ligger i den. Idag ville jag testa om jag med shaping kunde få Lystra att gå in i buren. Och jag blev verkligen förvånad över hur fort det gick. Jag är ju rätt otålig och i början när hon satte sig mittemot mig och bjöd ögonkontakt tänkte jag att det här kommer aldrig gå. Men så helt plötsligt vred hon huvudet lite åt det hållet och efter att jag klickat huvudvridningen typ två gånger så reste hon sig och gick fram till buren och efter att jag klickat det gick hon in först med framtassarna och sen gick hela hon in och satte sig i buren och tittade på mig. Såå himla söt så jag trodde jag skulle dö. Sen gick hon in och satte sig i buren och tittade på mig flera gånger efter varann och jag la då på ett "fri" kommando - jag har ju ännu inte lagt på kommandon på något annat men det kändes naturligt att hon fick springa ut ur buren på kommando och busa/kampa lite. 

Sen hämtade jag in den lilla kattburen och tänkte filma men minneskortet på kameran tog slut så det blev inte mycket till film, tyvärr. Men nu gick det fort för henne att fatta att det var samma sak som gällde med den här buren   

Jag hade ju tänkt lära in att hon skall stå framför mig med ögonkontakt den här veckan men hon sätter sig ner så fort hon tittar upp så idag började jag istället gå baklänges med fokus (ögonkontakt) och det gick mycket bättre. Så nu har vi varit ute i gången mellan huset och garaget där vi har belysning och så har jag backat och hon har gått efter och tittat upp på mig korta korta stunder. Det var en rolig lek tyckte Lystra.

Idag när vi gick till bussen var Miso och Lystra så himla söta när man ropade på någon av dem och satte ner handflatan kom båda två springandes i full fart och duttade nosen mot handflatan! Några gånger kom de fram och duttade precis samtidigt bredvid varann, sötissyrrorna!!

Imorgon skall jag iväg och hålla kurs i förflyttningsteknik så då skall min bebbe till sin dagmatte Karin, Wilma & Miso. Jag blir bara borta halva dan så de stora får vara hemma.

Gokväll, nu skall jag titta på mästarnas mästare!

Idag har Lystra och Miso fått åka in till stan på hundcafé. Vi har ju tidigare varit på Himmelska hundar i Tessinparken men idag har vi besökt Stockholms andra hundcafé på  Kungsholmen som även hade en större butik med hundprylar. Det var riktigt mysigt.

Systrarna bus

Det var lugnt och inte så mycket hundar på cafét så Miso och Lystra kunde få busa ifred en stund. Men Lystra fick sig plötsligt ett tjuvnyp av en Yorkie (under bordet) och hon skrek i högans sky men vi kunde inte hitta några märken så hon blev nog mest förnärmad. Sen såg hon väldigt skeptisk ut när hon tittade bort mot Kalle Yorkie på drygt 2 kg mot Lystras 5 kg, så man kan undra vad han sa till henne under bordet   

  Lystra med sitt fina nya halsband

Det fanns en hel del kläder till småhundar att köpa i caféets tillhörande butik men det var ju vi inte så intresserade av. Men vi hittade varsitt fint halsband så systrarna bus kan vara "dana". Miso fick ett med röda blommor och Lystra ett med gulgröna blommor.

Miso sov så skönt i ryggan

Det var två slagna hjältar som sov sig igenom både tunnelbane- och bussresa hela vägen hem.

Igår kväll funderade vi på vem som skulle ligga på bäddsoffan, jag med min onda rygg, eller Perra som ändå inte hör när hon behöver ut? Då kom vi överens att vi kanske skulle prova att Vilja och Lystra sover ensamma redan nu. Och är det något Lystra inte är bra på så är det att vara separerad från oss för hon är en väldigt kontaktsökande och gosig tjej som gärna vill ligga i vårt knä eller på oss när hon sover. Men igår på kvällen när vi tittade på TV så låg hon och Vilja själva i "deras" rum så det kändes som om det kanske var dags att prova, men jag befarade såklart att det skulle bli en jobbig natt. Jag tänkte att jag skulle använda Anna Wahlgrens 5-minutersmetod (som jag har hört talas om men aldrig hade hjärta att prova när barnen var små). Om jag minns rätt så går den ut på att man låter barnet skrika men att man går dit och visar sig och talar om att man är där (utanför grinden i det här fallet) typ var 5:e minut. Så efter sista kvällskissningen vid halv elva tiden fick mor och dotter gå och lägga sig i bian innanför grinden och det dröjde inte många sekunder förrän en liten dam protesterade högljutt   

Det skär ju i hjärtat när de är sådär förtvivlade men jag fick intala mig själv att det inte var synd om henne för hon var ju tillsammans med sin mamma, och att hon skulle tröttna snart. Vilja hade ju helt köpt att de skulle sova där och låg helt cool och försökte sova trots dessa öronbedövande tjut från hennes dotter. Perra som trodde hon skulle bli det största problemet   Hon har ju alltid sovit i vårt sovrum!

Efter att hon hade tjutit i något som kändes som en evighet och jag hade gått dit och kollat så hon inte fastnat i grinden eller gjort illa sig på nåt annat sätt så tänkte jag att hon kan ju vara kissnödig igen och då är det ju synd om henne, om hon vill ut och kissa. Så jag släppte ut henne och hon sprang direkt till dörren och sprang direkt ut och kissade och BAJSADE, stackars liten hon var ju bajsnödig. När vi kom in igen sprang hon direkt in och la sig i bian och SOV   

Sen var det knäpptyst fram till kl 3 då jag vaknade av att hon gäspade och hade vaknat och när jag kom upp satt hon innanför grinden men hade inte hunnit börja protestera. Jag tog ut henne så hon fick kissa och sen sprang hon in och la sig igen och när jag gick ut från rummet så var hon fortfarande helt TYST. Duktiga lilla Lystra och duktiga Vilja har sovit själva hela natten utan ett enda klagomål    

Och vad som känns lika underbart är att jag känner mig mycket mycket bättre i ryggen!!