Igår kom Karin & Wilma hit och de hade med sig Wilmas kompis Mallis. Mallis var en väldigt trevlig och försiktig brun labbetik som är lika gammal som Vilja och Wilma. Pudelen var såklart tvungen att tala om för Mallis att hon var inne på vår tomt men sen när hon fattade att det var OK att hon var med oss så blev hon tyst och nosade lite nyfiket. Mallis visade med så tydliga signaler att hon inte alls ville störa så där fick jag ett till bra hundmöte att skriva om i min uppgift till kursen.

Vi gick bort till fotbollsplanen för att träna lydnad. Eftersom det inte verkar bli så mycket med vår tävlingssäsong i höst/vinter så har jag bestämt mig för att strunta i LP2 och satsa på att tävla trean i vår/sommar istället. Så jag har börjat nosa på treans moment

FJÄRREN: Tränar snygga skiften mellan alla positioner sitt-ligg-stå. Står ännu nära och varierar mellan att ge kommando och att låta henne bjuda snygga byten själv. Klickar då alla snygga byten oavsett position och hon har börjat bjuda stå och ligg ungerfär lika ofta men bjuder fortfarande sitt något mer sällan, men det kommer ett sitt lite då och då Står fortfarande väldigt nära men har testat att gå en bit ifrån och förut hade hon svårt att bara ställa sig rakt upp (tog gärna ett steg fram) när jag stod för långt ifrån. Men nu gör hon även ställandet mycket bra när jag står en bit ifrån

INKALLNING MED LÄGGANDE OCH STÄLLANDE: Började med att låta henne bjuda lägganden framför mig och hon är ju rätt het på att lägga sig så det är ju inga problem. Ställde mig sedan en liten bit ifrån och kallade in henne med ett "ja" och kommenderade ligg och det gick riktigt bra för att vara första gången. Förhoppningsvis blir inte läggandet svårare än ställandet, utan kanske till och med lättare

RUTAN: Tränade några skick mot rutan och det här momentet är ju fortfarande (eller jag kanske skall säga återigen) vår stötesten Hon har ju gjort detta riktigt bra tidigare men inte nu längre! Nu har det varit för mycket apportering för Vilja för nu har hon börjat springa och hämta konerna IGEN!! Hon kan liksom inte låta bli.....springer rakt fram mot rutan....viker av till höger och tar högra konen.....flera gånger på raken, suck!! Och hon ser lika stolt ut varje gång hon kommer med konen så vad säger man?! Gjorde några skick där jag slungade iväg tennisbollen med kastaren över huvudet på Vilja så att den hamnade långt bortanför rutan och då sprang hon rakt igenom rutan och hämtade bollen. Får träna vidare på att hon skall strunta i rutan och springa rakt igenom den istället så hon slutar fixera sig vid konerna.

FRITT FÖLJ med stegförflyttningar: Fria följet har verkligen blivit jättekul, hon har inga tendenser till att släppa fokus utan går med hög förväntan och full ögonkontakt långa långa sträckor. Var lite rädd att allt jaktfot skulle få henne att tappa ögonkontakten som det gjorde förra våren men det märks att hon har lättare för att skilja på det nu Långsam marsch och stegförflyttningar blir inte heller några problem, hon tycker att det är helkul! Bara jag kan bestämma mig för hur jag skall göra två steg åt vänster. Har sett de som går två steg i sidled och de som vänder sig åt vänster, går två steg och vänder tillbaks vid halten. Hur gör ni andra som kör trean?? Tips emottages tacksamt om vilket som är bäst.

Vilja fick vila lite mellan momenten och så tränade jag pudelen i kryp och lite cirkuskonster, slalom mellan benen, mm. Vilja är ju alltid tyst och lugn då hon väntar men har lite svårt att ligga lös så hon kom först springandes en gång då hon liksom tyckte att hon hörde sitt namn Men låg sedan snällt och väntade på sin tur! Mycket bra träning för henne nu när vi kanske snart har en liten valp som konkurrerar om träningstiden - mycket nyttigt för Vilja att kunna ligga lös och vänta på sin tur. Går så mycket snabbare att växla hund när man tränar då!

Vi avslutade med att leka avstampsleken men sen kroknade vi allihop så vi gick en skogsprommis i det underbara höstvädret istället.

För att undvika alla möten när vi kom med fyra lösa hundar så gick vi rakt ut i skogen istället för att hålla oss på slingan. Och wehee idag hittade jag hem så nu kanske Karin vågar följa med fler gånger (för er som missat inlägget i vintras så har jag och Karin gått vilse i "min" skog)!!

Karin kommenterade att pudelen är så duktig som bara knatar på över stock och sten och uppför berg och jag är ju så van så jag liksom inte tänker på det men det är ju faktiskt mycket jobbigare för hennes småben än för de stora hundarna! Min lilla söta underbara gammeltant

TACK för en härlig dag Karin!

Sen var det bara hem till läxböckerna för min del och jag pluggade så mycket att jag fick en mastig huvudvärk på kvällen (måste prova ut nya glasögon)!! Det kändes som om jag skulle bli sjuk, jag var helt sänkt och kände mig till och med febrig men imorse när jag vaknade kände jag mig pigg igen!!

Kram på er!!

Ps Ögonlysningen i torsdags gick bra och Norgeresan är bokad så på onsdag bär det av och så får vi hoppas att vi tajmat in rätt dagar för höglöpet! Ds