Ja man kan ju diskutera vad som är ett problembeteende - för vem är beteendet ett problem, djuret eller ägaren? Det är ju ofta så att ägaren tycker att djuret har ett problembeteende men det är i själva verket så att djuret inte har några problem alls med det den gör men att det blir ett problem för ägaren.

Katten som kissar i sängen tycker inte att det är något problem

Hunden som springer till dörren och skäller tycker inte alls att det är något problem

Många beteenden som kan upplevas som problem för djurägaren är ju egentligen normala beteenden för katten/hunden. Men sen finns det ju allvarligare beteendestörningar som uppstår till följd av att djuret inte kan utföra sina naturliga beteenden i den miljö som vi håller dem i fångenskap. Olika former av beteendestörningar som blir till ett lidande för djuret.

De vanligaste beteendestörningarna som man känner till kallas stereotypier. För att ett beteende skall få kallas stereotypi ska det vara en avvikande rörelse som upprepas likadant gång på gång, rörelsen skall till synes inte ha någon funktion och djuret skall utföra rörelsen under en stor det av sin vakna tid.

Rätta mig om jag har fel men jag tror att vi i Sverige för det mesta (har även gjorts studier på det) tar hand om åtminstone våra hundar på ett bra sätt och att vi ser till att tillfredsställa hundens naturliga behov av aktivitet, mm. Även om det såklart finns hundar även i Sverige som inte får tillräckligt med aktivitet, får ligga ensamma för mycket, mm. Men så allvarliga beteendestörningar som stereotypier är väldigt ovanligt att se på hundar i Sverige. Men för det inte sagt att det inte finns hundar som mår dåligt, hundarna kan ju istället reagera med apati vilket är ett mycket allvarligt tillstånd hos hunden men som inte utgör något som helst problem för djurägaren som tycker att hunden är så lätt att lämna ensam för den ligger ju ändå hela dagarna.

Däremot vet jag inte hur det är med alla våra innekatter - man har ju läst om dessa stackars katter som får äta antidepressiva men jag vet inte vad som är sanning bakom det?! Är det någon som har bättre koll på det än vad jag har?

Om jag nu återgår till mitt projektarbete så vill jag gärna ha förslag på beteenden som kan uppfattas som ett problem för djurägaren, djuret eller allra helst för båda parter.

Jag tänker mig att jag vill skriva om ett beteende som även är ett problem för hunden/katten.

T ex tänker jag mig olika sorters rädslor (skott, höga ljud, människor, andra hundar) som blir till ett problem för både ägare och djur. Eller olika former av onormal aggressivitet som ju också blir till ett problem för både ägare och djur och som såklart många gånger kan uppkomma till följd av rädsla.

Är det någon som har förslag på t ex någon sorts rädsla eller onormal aggressivitet eller något annat beteende som blir till problem för både ägare och djur?

Helene undrade om man måste bo i närheten av mig men det är inte nödvändigt. Vi kan ju alltid ta intervjuerna per telefon även om det såklart skulle vara väldigt roligt om det är någon som bor i närheten så att man kan få iaktta och studera hundens/kattens reaktion. Men det kanske går att lösa med film eller så.

Om någon av er som har egna bloggar och som brukar läsa min blogg vill "annonsera" efter kandidater till mitt projekt i era bloggar, så blir jag såklart bara jätteglad och tacksam

Kram till er alla! Solen skiner idag!