....samtidigt som man lägger spåret. Nu när vi gick spåret stegade Perra upp att det bara var ca 150 meter långt!! Jag tycker det känns mycket längre när man går och lägger spåret och när man hänger efter Vilja i linan :-)

Ett spår på 600 meter är ju ganska långt då. Nästa gång skall Karin ta med GPS så vi kan få mer exakt långd på spåret.

Vilja gick ganska lugnt och väldigt fokuserat i spårkärnan den första biten. Ringade lite i första vinkeln men hittade spåret och fortsatte, första berghällen var inga som helst problem och inte heller bloduppehållet. När hon kom upp på sista berghällen verkade hon ha tappat det och gick med väldigt hög nos fram och tillbaka i spåret. Förmodligen fick hon vittring av klöven som låg nedanför berghällen för vinden låg på åt vårt håll. Hon löste det själv och hittade till klöven idag också, till hennes stora lycka :-)

Karin försökte filma så vi får se om det kanske kommer in en film lite senare (om man inte blir sjösjuk på kuppen).

Sen la vi ett lite kortare spår till Wilma på ca 75-90 meter. Under tiden hennes spår gottade till sig gick vi bort och körde lite jaktträning.

Vilja och jag visade Karin & Wilma lite signaler, tecken och kommandon. Så nu kommer de vara proffs när de kommer på nybörjarträning :-)

Vi började med att visa närsökssignal och hur man tränar in den. Karin var jätteduktig med pipan och fick direkt till den drill som jag försökt lära mig i flera år. Wilma blev till en början lite störd av att matte blåste i pipan när hon sökte men brydde sig efter en liten stund inte om den låga drillen.

Sen visade vi inkallningssignal, stoppsignal, ut-tecken och dirigeringstecken (linjetag). Vilja tyckte även idag att det var lajbans att få visa Wilma vad hon kan och skötte sig jättebra förutom när vi skulle visa ut-tecknet. Eftersom hon första gången satt som på nålar och bara väntade på mitt ut-tecken kallade jag in henne istället och andra gången satt hon lite mer fast i backen men stack direkt när jag höjde armarna. Körde en gång till dår jag till sist kunde vifta med armarna och hon satt kvar och väntade till jag sa UT :-)

Vi avslutade med att lägga ut ett litet sök som Wilma och Vilja fick hjälpas åt att plocka in. Wilma sprang glatt ut till en början och hittade direkt men efterhand som hon började bli trött sökte hon mycket stöd hos matte, men när hon inte fick stödet lufsade hon ut och sökte vidare. Jag kastade ut en dummy som hon fick hitta när hon var på väg in för att hon skulle lyckas. Om det hade varit Vilja hade jag givetvis inte kastat ut någon eftersom hon skulle få skylla sig själv om hon sökt så dåligt att hon inte hittade den sista men eftersom Wilma är nybörjare tycker jag att de tär viktigt för självförtroendet att hon får avsluta med att lyckas.

Lite fika hann vi också med (ett litet sätt att locka med gubbarna på hundträning). Perra och jag tyckte att vi fikat hela morgonen så vi hade hoppat över fikat idag men hade sån tur att vi fick både kaffe, bulle och skorpa av Karin och Peter!

Sen var det så Wilmas tur att ta sitt spår. Wilma som har gått mycket personspår förstod först inte alls när matte ville få henne att nosa i legan men när hon väl förstod vilket spår hon skulle följa följde hon spåret mitt i spårkärnan och gick väldigt sakta lugnt och metodiskt och stannade till vid flera tillfällen och nosade lite extra på blodet. Karin trodde hon skulle tycka monsterklöven var läskig men Wilmenlund blev helt till sig i trasorna och tyckte den var helmumsig!! Mycket bättre avslut än en gammal träpinne tyckte Wilma :-)

TACK för en härlig dag Karin & Peter och min älskade make! Nu kan vi slappa lite i soffan med gott samvete :-)

Fast snart måste väl pudeln ut och kissa för hon vägrade kliva ur bilen i det uschliga vädret så hon har inte ens blivit blöt om tassarna.

.....kanske lite för fort i vår flaska.

Vi var iväg här på morgonen och la ett spår som jag hade tänkt skulle bli 5-600 meter men blodet tog plötsligt slut efter ca 4-500 meter (så svårt att bedömma hur långt man går - måste köpa stegräknare). Vi hade 3 dl blod som enlgit vad jag har läst skall räcka till ett 600 meter långt anlagsspår.

Spåret blev som sagt ca 4-500 meter med 2 (och en halv) vinklar och ca 10 meter bloduppehåll. Det blev på vissa ställen över mossbeklädda berghällar som jag läste i mitt kompendium kan vara väl svårt för en nybörjare men vi får se hur det går. 

Vi skall låta det ligga minst 2 timmar och sen skall vi träffa Karin, Peter & Wilma som skall gå med och kolla när Vilja går sitt spår (ja Wilma får nog stanna i bilen) och sen skall vi lägga ett lite kortare spår med kortare liggtid till Wilma. Vi har ju än så länge bara en monsterklöv och Perra var som sagt kluven inför att klyva klöven :-) 

Kul att vi kan involvera gubbarna lite i hundträningen tycker jag men Perra är rädd att han skall få lägga ALLA spår hädanefter om han visar sig för engagerad :-)

Återkommer senare med rapport om hur det gick!!