Vi tog med en kanindummy som jag använde som störning istället för bollen när vi körde vårt jaktlydnadspass under promenaden. Vilja gick "sidan" under i stort sett hela promenaden (ca 5 km) och då och då kastade jag iväg kanindummyn mitt framför nosen på henne. Vi fortsatte gå en längre sträcka och sedan skickade jag henne att hämta den. Hon skötte sig superbra! En av de första gångerna när vi hade gått förbi och jag klickade och belönade henne sprang hon och hämtade den innan kommando men hon uppfattade nog att det var klart eftersom jag hade belönat. Men en gång är ingen gång :-) Hon gick så snällt vid min sida hela tiden.....ibland hamnade hon lite långt fram men om jag stannade backade hon in till min sida! Körde några stoppsignaler och inkallning också och även det gjorde hon superbra. Hon fick gå sidan lååånga sträckor med kanindummyn i munnen också och hon höll den i ett fast men mjukt grepp. Mattes duktiga tjej.

Sen kom min mamma på besök och vi har suttit ute i solen och fikat. Sen tvättade Perra bilen (invändigt) och jag har tvättat av utemöblerna, sopat på altan, tagit fram och pumpat cyklarna. 

Så ikväll har Vilja och jag cyklat premiärrundan, vet inte hur långt det kan vara men hon var rejält trött när vi kom hem. Hon var duktig på att hålla en snabb trav bredvid cykeln utan att gå upp i galopp. På vägen blev vi "attackerade" och utskällda av en busig shapendoes som hade slitit sig från sin matte så då fick vi en liten paus. Sen "hittade" jag hundrastgården som jag hade hört talas om men inte riktigt visste var den låg. Vi gick in så Vilja fick raca med en jack russel och en drever-beaglekorsning. Precis när vi skulle gå kom en Anatolisk herdehund som var 1 år. Vilja såg såå liten ut bredvid den och hon verkade först tycka att det var lite småkonstigt att träffa en så stor hund :-)

När vi kom hem hade Perra lagat jättegod mat, ris med lammfärssås med palstenacka, färsk koriander, fetaost och spiskummin!! 

Nu ska vi titta på Robinson (första avsnittet som jag ser)! Har hört att det är extra hårt i år!

Kram på er och hoppas alla ni andra har haft en lika härlig dag och lika härligt väder som vi har haft!  

Frågan om det finns utställningsflattar och jaktflattar kom upp och vi har då diskuterat vad som händer när en ras blir uppdelad på en utställningsvariant och en jaktvariant som är fallet med många raser idag, dock ej flattarna ännu!

Jag skrev ett projektarbete som handlade om "prövningsformer inom hundaveln" som berörde just detta ämne när jag gick avelsutbildningen på SLU förra våren. Arbetet handlade om vad det finns för prövningsformer och hur vi kan använda och/eller utveckla dessa för att avla fram mentalt sunda och friska hundar och bevara olika rasers egenskaper! Det var jättespännande att sätta sig in mer i ämnet och kursen var för övrigt mycket bra och kan rekommenderas av alla som är intresserade av hundavel, utfodring och hälsa hos våra 4-beningar!!

Jag tror att så länge man har en policy inom rasklubben att hundarna skall vara dual purpose (dvs gå bra på både utställning och jakt) kan man inte avla fram så extrema exteriörer som när man släpper arbetsbiten helt och avlar fram enbart en utställningsvariant. Om hunden skall kunna fungera på t ex jakt kan den inte bli hur klumpig somhelst utan måste fortfarande ha en sund exteriör :-)

Vilja har ju som du skriver i en kommentar Karin gått ganska bra på utställning och hon har oxå både jaktlinjer och utställningslinjer i sig. Men på en utställning när hon var 1,5 år höll domaren inne med CK:t pga att hon rullade i ryggen (hon hade på en kort tid efter löp gått upp i vikt och jag som vanligtvis är stenhård var gäller överviktiga hundar hade missat det, shame om me!). Jag tycker det var jättebra att den domaren höll inne med CK:t för det tyder på att man inte premierar klumpiga och överviktiga flattar!

När man avlar fram en ras enbart för utställning och hela tiden strävar efter det extrema kunde vi ju se på dokument utifrån hur illa det kan gå som t ex med schäfrarna där utställningsschäfrarna knappt kan gå :-( Hade man strävat efter duale purpose hundar och även avlat på bruksbiten hade man inte kunnat bli så "blind" och låta det gå så långt.......inbillar jag mig eftesom de med extremt lågställda bakställ skulle sorteras ut på bruksproven.

Efter att jag hade skrivit det om schäfrarna ovan hittade jag en länk med utdrag ur ett PM som Per-Erik Sundgren skrev om schäferaveln 2006 som bygger på just detta!

Jag är medveten om att det här med hundavel är en het debatt och hoppas verkligen att jag inte "trampar någon på tårna".

Kram Helena