Idag har Lystra och Miso fått åka in till stan på hundcafé. Vi har ju tidigare varit på Himmelska hundar i Tessinparken men idag har vi besökt Stockholms andra hundcafé på  Kungsholmen som även hade en större butik med hundprylar. Det var riktigt mysigt.

Systrarna bus

Det var lugnt och inte så mycket hundar på cafét så Miso och Lystra kunde få busa ifred en stund. Lystra fick sig ett tjuvnyp av en Yorkie (under bordet) och hon skrek i högans sky men vi kunde inte hitta några märken så hon blev nog mest förnärmad. Sen såg hon väldigt skeptisk ut när hon tittade bort mot Kalle Yorkie på drygt 2 kg mot Lystras 5 kg, så man kan undra vad han sa till henne under bordet   

  Lystra med sitt fina nya halsband

Det fanns en hel del kläder till småhundar att köpa i caféets tillhörande butik men det var ju vi inte så intresserade av. Men vi hittade varsitt fint halsband så systrarna bus kan vara "dana". Miso fick ett med röda blommor och Lystra ett med gulgröna blommor.

Miso sov så skönt i ryggan

Det var två slagna hjältar som sov sig igenom både tunnelbane- och bussresa hela vägen hem.

Igår kväll funderade vi på vem som skulle ligga på bäddsoffan, jag med min onda rygg, eller Perra som ändå inte hör när hon behöver ut? Då kom vi överens att vi kanske skulle prova att Vilja och Lystra sover ensamma redan nu. Och är det något Lystra inte är bra på så är det att vara separerad från oss för hon är en väldigt kontaktsökande och gosig tjej som gärna vill ligga i vårt knä eller på oss när hon sover. Men igår på kvällen när vi tittade på TV så låg hon och Vilja själva i "deras" rum så det kändes som om det kanske var dags att prova, men jag befarade såklart att det skulle bli en jobbig natt. Jag tänkte att jag skulle använda Anna Wahlgrens 5-minutersmetod (som jag har hört talas om men aldrig hade hjärta att prova när barnen var små). Om jag minns rätt så går den ut på att man låter barnet skrika men att man går dit och visar sig och talar om att man är där (utanför grinden i det här fallet) typ var 5:e minut. Så efter sista kvällskissningen vid halv elva tiden fick mor och dotter gå och lägga sig i bian innanför grinden och det dröjde inte många sekunder förrän en liten dam protesterade högljutt   

Det skär ju i hjärtat när de är sådär förtvivlade men jag fick intala mig själv att det inte var synd om henne för hon var ju tillsammans med sin mamma, och att hon skulle tröttna snart. Vilja hade ju helt köpt att de skulle sova där och låg helt cool och försökte sova trots dessa öronbedövande tjut från hennes dotter. Perra som trodde hon skulle bli det största problemet   Hon har ju alltid sovit i vårt sovrum!

Efter att hon hade tjutit i något som kändes som en evighet och jag hade gått dit och kollat så hon inte fastnat i grinden eller gjort illa sig på nåt annat sätt så tänkte jag att hon kan ju vara kissnödig igen och då är det ju synd om henne, om hon vill ut och kissa. Så jag släppte ut henne och hon sprang direkt till dörren och sprang direkt ut och kissade och BAJSADE, stackars liten hon var ju bajsnödig. När vi kom in igen sprang hon direkt in och la sig i bian och SOV   

Sen var det knäpptyst fram till kl 3 då jag vaknade av att hon gäspade och hade vaknat och när jag kom upp satt hon innanför grinden men hade inte hunnit börja protestera. Jag tog ut henne så hon fick kissa och sen sprang hon in och la sig igen och när jag gick ut från rummet så var hon fortfarande helt TYST. Duktiga lilla Lystra och duktiga Vilja har sovit själva hela natten utan ett enda klagomål    

Och vad som känns lika underbart är att jag känner mig mycket mycket bättre i ryggen!! 

Imorse när jag vaknade kändes det lite bättre i ryggen och eftersom Perra skulle skjutsa Linn till Sickla, innan han kom bort för jaktträning, lastade jag på mig ryggsäcken med Lystra på magen och stora ryggsäcken med dummisar på ryggen. Dum som jag var!!!! Jag höll knappt på att ta mig uppför en del av snövallarna och fick mer eller mindre krypa upp med viss draghjälp av Vilja   

Men till skogen kom vi och träffade Karin, Peter, Wilma och Miso, som stod redo för träning. Vilja och Wilma var verkligen taggade att ÄNTLIGEN få apportera.

Wilma och Vilja i vårt lilla "läger"

Vi la ut ett linjetag med tre dummisar på linjen. Vilja fick börja med att hämta in de tre dummisarna (närmsta först osv) och det gjorde hon såklart med fart och fläkt. Hon tog linjen rakt och fint trots att mattes linjetagstecken inte var det bästa idag pga ryggont och en sovande valp innanför jackan   

Sen var det Wilmas tur och även här bärgades dummy efter dummy i en väldans fart!

Sen la Karin ut en dummy längst bort i slutet av linjetaget och kastade sen en störning in i skogen vid ungefär halva sträckan. Vilja fick notera störningen och sen skickade jag henne på linjetaget. Hon satte av i fulll fart utan att titta åt störningen. Men på väg tillbaka sneglade hon mot störningen och funderade nog på om hon skulle ta med sig denna samtidigt men då jag la på en inkallningssignal kom hon på bättre tankar och kom raka vägen in. Eftersom hon lydde mina tecken och signaler så fick hon avsluta med att ta in störningen.

Wilma hade lite svårt att släppa störningen men efter några försök där de fick gå lite närmre förstod hon vad hon skulle göra och löste uppgiften riktigt bra. De första gångerna blev det ju inte direkt lättare att det var hennes älskade matte som kastade störningen   

Lystra funderar på om detta kan vara ett sk "köttbulleträd"  

Miso & Lystra fick göra lite inkallningsövningar med handtrget mellan matte och husse. Och konstigt nog hade båda valparna lättast att fatta vad de skulle göra när de skulle till sin matte   

Jag funderar på att stoppa ner krita i ryggsäcken till nästa gång så "gubbarna" har lättare att få till samma kvittriga jollrande röst som mattarna har...........

Det var jättekul att komma iväg på träningen men när jag kom hem låste sig ryggen helt och jag kunde knappt röra mig. Så j-vla typiskt mig att verkligen pressa mig till bristningsgränsen men nu har tyvärr även ont krut förgåtts   

Jag har haft lite molvärk i ryggen förut och har haft nackspärr några gånger men det här är det värsta jag har varit med om!! Nu alla karlar som har haft ont i ryggen............här kommer den.........detta är nästan jämförbart med att föda barn!!!

Om jag inte blir bättre så kan jag omöjligt ta hand om min valp imorgon när Perra jobbar. Och världens bästa Karin har erbjudit sig att ta hundarna imorgon så Perra slipper ta ut VSF (Vård av sjuk fru) eller VAV (Vård av Valp).

Om det är lika illa imorgon måste jag ta mig till en kiropraktor!!

Perra har ju tagit båda nätterna nu i helgen och imorse när han kom upp klockan åtta var han jättestolt över hur duktig Lystra hade varit som hade sovit hela natten! Att jag vaknade av en mycket olycklig valp som stod vid grinden och tjöt klockan 3 inatt eftersom hon var både bajsnödig och kissnödig hade han liksom aldrig märkt. Och duktiga lilla Lystra som vrålade tilräckligt högt för att matte som sov i rummet bredvid skulle vakna, istället för att sätta sig på golvet och låta husse vakna av en underlig doft   

Kram till er alla och tänk er för hur ni använder er kropp och hur ni gör när ni lyfter, böj på benen, behåll ryggen rak, lyft nära kroppen och lyft aldrig samtidigt som ni vrider bålen!!!

Tillskrivet 20:21: Jag är lite bättre i ryggen nu så det finns "hopp om livet". Jag har kunnat sitta på en lite lägre pall (är rädd att jag inte skullekomma upp om jag satt på golvet) och tränat tasstarget med musmattan och hon funderade en liten stund och sen ställde hon sig på den med först en tass och sedan bägge framtassarna och vi fick till flera lyckade repetitioner. Hon bjäd även några lägganden som jag fångade och sen upprepade hon det några gånger på raken. Sen har vi varit ute och åkt bil (vi hängde med när husse skjutsade Elias) men hon tyckte inte det var något vidare att sitta stilla så hon protesterade en del.

Nu ligger mor och dotter och har en liten diskussion om tuttandets vara eller icke vara när man snart skall fylla 9 veckor.

Gokväll!

Igår när jag skulle lyfta upp lillfisen knäckte det till i ryggen och jag kände direkt att det inte var så bra   Under kvällen blev det värre och värre men jag har kunnat sova ganska bra inatt.

Husse tog nattpasset så jag skulle få sova ifred och i en skönare säng än den hårda bäddsoffan i "hundrummet"   . Lystra hade såklart sovit bra hela natten och bara varit ute och kissat en gång på morgonkvisten men så la de sig ganska sent också.

Idag har det varit riktigt illa i ryggen trots voltaren (som de säger ska hjälpa på reklamen iallafall). Men jag klarade iallafall att ta mig runt skogsrundan på 1,5 timme pulsandes i snön för vad är det dom säger om ont krut?!

Idag var ju husse med och kunde ha bebben på magen och det var tur för jag hade fullt sjå att ta mig fram för egen maskin. Det blev varken bättre eller sämre av promenaden och det var iallafall skönt att komma ut.

På eftermiddagen har jag legat på spikmattan och badat varmt bubbelbad och ett tag kändes det riktigt bra.....men bara för en stund tyvärr. Och jag som skall hålla kurs i förflyttningsteknik på ett vårdgymnasium på onsdag, då måste jag ju bara vara bra!! Man kan ju inte röra sig som jag gör nu om man skall undervisa i förflyttningar.

Men nu skall jag sluta och klaga och berätta lite om vad Lystra har fått prova på idag. På förmiddagen plockade jag fram ikeapallen och testade klossen. Vilja blev helt tokig när jag tog fram klossen så hon fick köra några ingångar först   

När det var Lystras tur klev hon direkt upp på pallen med båda framtassarna, duktiga valpen!

Vi har även tränat på att ta ögonkontakt och idag funkade det riktigt bra.

I förrgår när jag testade det satt jag på golvet framför henne och då stirrade hon ner i golvet men idag när jag stod och satt på huk framför henne bjöd hon direkt på fin ögonkontakt. Vi har även varvat med små korta pass av det hon redan kan (eller iallafall har provat) som handtarget, sitta, kampa och släppa leksak och att backa från godis.

Nu har lillfisen somnat med huvudet på storfisarens (Viljas) baktass och nu ska jag nog också gå och lägga mig. Imorgon skall vi träffa Karin & co och Linda & co för en liten stunds jaktträning. Om jag tar mig upp ur sängen vill säga!!

Idag har vi haft mycket besök. Först på förmiddagen kom Eva & Elvis på brunch. Elvis och Vilja fick först leka av sig på framsidan för då är det alldeles för tuffa tag för lillfisen. Sen när de kom in fick mamsen vara på andra sidan grinden så Elvis och Lystra fick bekanta sig ifred. Imorse när vi träffade grannens Labbe och Stabyhoun på gatan så var hon väldigt försiktig och kollade in så de verkade tillåtande innan hon kavat traskade fram och hälsade. Så när hon skulle hälsa på Elvis sa jag till Eva att hon kunde vara lite försiktig. Men hon kände direkt in att Elvis var en snäll kille, och han som är van vid att det är han som är liten och tuff blev helt förskräckt när det lilla livet tog sig ton. Det var första gången sen hon kom hem som jag hörde henne skälla, lillkaxen!

Elvis fick lite massage och han tyckte nog det var riktigt skönt för trots att alla hundarna var i huset och att han till en början ville hålla koll på vad de gjorde (framförallt Vilja) så la han sig ganska snart på sidan och drog en djup suck.

När Eva & Elvis hade åkt hem tog vi vår dagliga skogsprommis och idag sov hon så sött i ryggan.

Och det var tur att hon passade på att vila för när vi kom hem dröjde det inte lång stund innan Karin & syrran kom på besök.

Miso och Lystra spanade in varann under några sekunder innan de båda insåg att det var "SYRRAN". Och sen blev det rejs, först efter mammas tutte såklart men när hon var instängd härjade syrrorna med varann. Lystra hade lite övertag i början eftersom hon var på hemmaplan men efter en kort stund var båda lika tuffa och vill helst ha sista ordet   

Karin & Miso hade med sig en så fin present till Lystra. För er som inte vet det så heter alla valparna någonting med Wild efter sin pappa Spader damens Wild thing så denna kudde var ju klockren!!

Men just nu är iallafall inte min bebbe 100% Wild utan det är en utslagen hjältinna som "nannar kudden". Och Miso lär nog sova ännu mer eftersom hon dessutom fick ha lite "tuffa" tag med morsan också   Vilja är ju en ganska barnslig morsa och hon tycker att det är kul nu när hon kan leka med sina små. Ibland får jag styra upp leken för jag vill inte att det blir några jaktlekar på hala golv. Ja inga jaktlekar överhuvudtaget mellan liten valp och stor hund men utomhus på tomten så blir det inte samma rejs, och risk för att valparna skall halka, som det kan bli inomhus.

TACK för trevligt besök idag Eva, Elvis, Karin & Miso. Lystra tackar för den fina kudden!!!

Gissa om jag inte var lika pigg    Hon började med att kravla sig upp till mig i bäddsoffan (där jag sover nu i början men det är tänkt att flattarna skall sova i det rummet själva sen) och började tokpussa mig i hela ansiktet och när inte det hjälpte gick hon över till att tugga på min näsa, mina öron, mm.

Så när familjen gick upp kl 06 hade vi precis somnat om.

Vi tog en del av frukosten oh tränade hand-nostarget (lägger in en film på det senare).

Vi gick en liten morgonprommis och då träffade vi Tessan & Ozzy men jag kom på att jag inte hade någon nyckel och att Linn kanske skulle hinna gå och låsa mig ute så jag fick väldigt bråttom hem   Hade ju inte varit guldläge att vara utelåst en hel dag med en 8 veckors valp.

Resten av dagen har vi ätit, sovit, kissat, bajsat tuggat tuggben och busat med mamsen.

Mitt på dan var vi ute i över en timme men vi avverkade inte lika lång sträcka som igår för idag var det tungt att pulsa (framförallt för stackars Tina).

MIn fina tjej!

Jag hade Lystra i en ryggsäck på magen men idag ville hon helst ner och springa. Hon fick springa en liten stund i början och en liten stund i slutet av prommisen.

Lystra fick låna tant Tinas röda polo men när hon sprang i snön blev det lite tungt så då tog vi av den.....men jag var tvungen att ta kort på henne iallafall för hon var såå söt.

En som gärna hade bytt plats i ryggan var den här "stackars" snöbollen.

Vi gick förbi dagis och Lystra charmade såklart alla barn och personal......hon pussade barnen och tyckte det var jättemysigt att bli klappad av alla snälla barn.

Jag kan ligga lika som min mamma   

Natten har varit helt ok. Hon var uppe och han kissa inne vid två och sen gnällde hon vid fyra och då hann vi ut. När vi kom in var hon pigg och kunde inte förstå varför jag ville sova en stund till men efter en stund la hon sig ner och sov i två timmar till. Hon är redan duktig och gnäller eller springer till dörren nä hon är "nödig" och än så länge har iallafall det mesta kommit utomhus.

Idag har Lystra varit med på en lång promenad (drygt 1 timme) men hon fick såklart inte gå mer än två korta korta sträckor. Resten av promenaden satt hon innanför min dunjacka och snacka om att det blev varm med 4 kg värmeelement innanför jackan   Vilja var iallafall överlycklig att få springa lös i "sin" skog!

 Jag passade på att kolla ac lite inkallning, nos/handtarget och fotgående och hon var genast på G.

Imorse försökte vi oss på ett första träningspass där meningen var att jag skulle klicka allt utom om hon kastade sig på och försökte ta godisen. Hon var hysteriskt ivrig och kunde inte alls förstå varför jag stängde handen när hon försökte ta godiset. Hon försökte bara ännu ihärdigare, sötisen

Så nu efter promenaden och när hon hade sovit en lång stund så gjorde vi ett nytt försök. Den här gången var hon inte lika hungrig och lite nyvaken så nu gick det bättre att behärska sig. Tyvärr filmade jag inte första passet men här kommer en snutt på andra försöket där hon som sagt är lite nyvaken.

Vilja blev ivrig när hon hörde klickandet och när jag slutat "träna" med Lystra kom hon springandes med ett gosedjur och "tryckte" det i handen på mig   

Kram på er!

Imorse kl 7.45 kom Karin och hämtade mig och vi begav oss genom Stockholmsköerna till Eskilstuna.

Det var 5 valpar som blev hämtade idag och några skall hämtas imorgon.

Agge (som dagen till ära hade klätt sig i brunt) & lilla Vera!

Karn & hennes valp som ännu inte har fått sitt namn men ikväll skall matte och husse korka upp champagne och ha namngivning!

Lisa & Röja

R´s Wild Wild West (Big Bengt) som skall heta Sputnik åkte med sin matte och husse hela vägen till Göteborg.

Efter några sista slurkar i matbaren och lite lek med mamma och syskon var det så dags att bege oss hemåt.

Benkes filt skulle gosas in med mamma och syskondoft och det hjälpte alla gärna tll med   

Hemma väntade pudelen som funderade på om det verkligen var sant att två valpar skulle med in?

Och hon tyckte det var bäst att pinka in revir och visa vem som bodde här först   

Vilja var glad att vara hemma och var tvungen att springa runt och kolla in om allt var som det brukar.

När hon hade kollat in sitt nya hem var det dags för mat och det var två stycken som var besvikna när de kunde konstatera att hon inte lämnade en endaste kula.

Efter maten var det mysigt att sova en stund i Saras knä.

Den där pudelen ser lite sur ut tycker ni inte det? Lystra är skeptisk, men väldigt duktig på att tyda språket så pudelen tinar snart upp!

Misty var inne en snabbis men vände direkt och stack ut genom luckan när Lystra kom farandes   

Nu är hon nybadad och ligger i bian och busgosar med lillhusse   

Fortsättning följer!

Uppdaterat kl 19.57

Sen när husse kom hem blev det såklart en del gosande. Och sen kom mormor och hade med sig presenter till lilla Lysra och såklart även till de stora "barnen" så de inte skulle bli avundsjuka    

Elias tyckte att Lystra var så blöt och frusen när hon hade varit ute och kissat så han lindade in henne i en handduk  

Och till oss tvåbenta hade mormor med sig semlor så nu blir det mästarnas mästare och semlor..... passar väl bra att titta på när andra arbetar/tränar och själv svulla i sig en semla.  

Vilja är så söt med Lystra för även om hon blir så trött på henne när hon skall tutta så tycker hon det är så mysigt att ligga och småbusa och gosa. Nu när de stora kom in och hade varit ute på kvällspromenaden blev Vilja jätteglad när hon "hittade" lystra under bordet där hon hade däckat. Hon var tvungen att pussa och pussa på henne men hon var så trött att hon inte ens vaknade trots morsans intensiva pussande   

Gokväll!

Jag har fått en Award från Elle & Zidane! Tack, tack känns alltid kul med lite uppskattning!

Awarden går ut på att skriva ner 7 saker om sig själv och dela de med andra på sin blogg. Här är 7 "intressanta" fakta om mig:

1. Jag är vansinnigt morgontrött och har alltid svårt att komma i säng på kvällarna.

2. Jag är en obotlig tidsoptimist som tror att jag skall hinna med allting....helst samtidigt!

3. Jag har väldigt höga krav på mig själv när jag ger mig in i nåt.

4. Jag är beroende av mina hundar och hundträning (om någon missat det) och ibland tycker min familj att hundarna går före dem (men det är inte sant :-) )

5. Jag är en "plåga" för min familj (och min syster med familj) när vi är på skidsemester eftersom jag vill vara med första liften upp och sista ner :-)

6. Jag är velig och har svårt att bestämma mig så fort jag måste välja mellan två saker/ting. Vill helst inte behöva välja   

7. Jag klarar mig inte utan mina vänner och min familj......mitt motto är inte att "ensam är stark". 

Kopiera awarden på din blogg. Länka till personen som tilldelat dig awarden Berätta sju intressanta fakta om dig själv Välj andra bloggare du vill tilldela denna awarden till Länka till deras bloggar. Lämna en kommentar i deras blogg som talar om att de blivit tilldelade awarden Jag skickar awarden vidare till några väldigt bra bloggar. Alltid kul att få höra lite spännande saker om sina blogg-kompisar!!!:

* Karin och Wilma

* Susanne och Pebbels

* Gunilla & Asta

* Birgitta & Lizzie

Tjohooo imorgon är det tisdag..............7.45 står jag redo och väntar på Karin    Äntligen får jag hem mina tjejer!!

Tisdag morgon kl 8 åker jag och Karin till Eskilstuna och hämtar hem våra tre tjejer! Nu blev det ju att jag och Karin skall ha svarta valpar båda två så vi kanske får märka upp dem med tippex eller sätta på dem halsband i olika färger direkt    Det vore ju lite pinsamt om vi får åka till djurkliniken och be dem läsa av chippen det första vi gör   

Skämt åsido så tror jag att vår tjej är lite mindre och Karins har mer päls (punkprinsessan) så vi ska nog kunna skilja dem åt,

Tack till alla er (51 personer) som har varit med och röstat på namn

Såhär blev resultatet!

Ikväll har jag, Perra och Linn varit i Eskilstuna för att titta på valparna. Det var sista gången innan vi hämtar hem både Vilja och valpen på tisdag om en vecka   

Min favoritvalp (som faktiskt varit min favorit från början) charmade såklart både husse och lillmatte.

Fast Linn ville gärna ha en brun den här gången också och den här lilla bruna tjejen charmade såklart in sig rätt rejält hon med  Men det kanske blir så att hon också hamnar i Saltsjö-Boo (hos Karin)!

Kan ju vara lättare att skilja på dem om vi har olika färg när vi skall passa varandras valpar Karin och jag  

Det var uppställning på bordet och de som kan det där med hur de skall se ut pratade om fronter hit och bröstkorgar dit men jag tycker såklart att alla är hur söta som helst   

Min favortitjej som "högg" efter skinkan så att det blev blodvite   

Det bådar gott inför framtiden, bra med en lättbelönad tjej...........det var även hon som kampade med min sjal på filmen, hehe!

Det blev inte så många bra kort för fotografen (Perra) tyckte det var så svårt att fotografera..............de var ju aldrig stilla.

Försökte ta ett kort på Big Bengt (4,4 kg) bredvid minsta bruna tiken (2,1 kg) men det blev tyvärr inget.

Om Perra hade fått välja så ville han helst ha Bengan men jag tror Vilja är glad om hon slipper få med sig honom hem för han är "väldigt" förtjust i hennes tuttar  

Imorgon är det veterinärbesiktning så nu håller vi såklart tummarna att allt är bra med alla bebbarna  

Tack för ikväll Annica, vi ses om en vecka!

Idag har min mamma, Linn och jag varit på en välgörenhetsgala som en kompis till Linn (Elleka) har ordnat som sitt avslutningsprojekt på gymnasiet. Alla pengar går oavkortat till rädda barnen och då i första hand till barnen i Haiti  

Jag satt med tårar i ögonen när barn och ungdomar dansade och sjöng och jag tänkte på alla barn i Haiti som har drabbats så fruktansvärt.

Gör så ont i   när man tänker på alla vilsna barn som blivit föräldralösa och som riskerar att bli utnyttjade av andra vuxna. Hur kan det komma sig att vi vuxna människor kan vara så onda att vi utnyttjar situationen när något så fruktansvärt har hänt. Det är så man skäms över att tillhöra denna onda art.

Då känns det bra att se alla dessa fina barn och ungdomar som har jobbat så för att dra in pengar till sina "vänner" på andra sidan jordklotet.

Bra gjort Elleka!

Jag som skulle passa på och göra så mycket nu i "lugnet före stormen"! För sen när Vilja och valpen kommer hem så kommer jag ju inte ha tid med så mycket annat    Men istället känner jag hur jag slöar till och inte orkar ta tag i något alls och bara LÄNGTAR efter att få träna hund igen!!

Har surfat runt och läst lite hos er andra som tränar vittringsapporten, dirigeringar, mm och då vill jag ha min Vilja här!

Sen följer jag Anna i Stallarholmens blogg där hon tränar sin nya lilla BC valp Flynn och då vill jag ha min valp här!!

Men snart, snart...............nu är det bara 10 dagar kvar  

Jag har iallafall passat på och lagt in många många kundbesök de här sista veckorna så jag skall kunna vara ledig med valpen (och jobba hemifrån) de första veckorna!!

Nu är det dags för skogsprommis med Tina!

Kram

I helgen när jag var på min massagekurs tyckte en av mina kursare, som är djursjukvårdare, att Tina kändes liksom svampig i huden och så observerade hon att Tna bukandades vid nåt tillfälle.

Jag började såklart tänka det värsta och började mentalt förbereda mig på att det kanske var nåt som var fel  ......hjärtat, njursjukdom, tumörer eller nåt annat hemskt.

Idag hade vi därför en tid till veterinären för en hälsokontroll. Hon klämde och kände och lyssnade på hjärta och lungor. Hjärtat lät fint, och hon kändes mjuk och fin i buken och i ljuvret. Däremot lät det mer från lungorna än vad det ska göra......men eftersom Tina har snarkat och knorrat i andningen sen hon var ung trodde hon att det kan ha blivit kroniskt och beror på åldersförändringar och således inte är något att oroa sig över.  Jag tog gemensamt med veterinären beslutet att inte röntga lungorna eftersom man ändå inte gör något om det t ex skulle vara tumörer. Även om jag hade befarat det värsta kunde jag såklart inte hålla tårarna tillbaka när vi pratade om att det kanske kunde vara nåt så hemskt   

Men hon trodde inte det eftersom det inte fanns några andra tecken på tumörsjukdom (men man kan ju aldrig veta helt säkert). Däremot ville jag att hon skulle ta blodprover för att utesluta njur, lever eller annan invärtes sjukdom. Tina var jätteduktig och efter att de stuckit henne i båda frambenen och ena bakbenet kom äntligen lite blod ur hennes "gamla" vener. Jag försökte även hjälpa till att få igång cirkulationen med lite massage under tiden vi väntade.

Så skönt att Tina fick OK i rumpan och får hoppa vidare i livet!!

Alla prover såg bra ut förutom ett värde som jag tror hette EOS och det kunde vara lite lurigt för det kunde vara lite högt även om det inte var något fel. Sen kunde det även vara en indikation på parasiter så veterinären rekommenderade avmaskning!

Ja jämfört med allt hemskt som jag befarade känns det ju helt OK med lite mask i magen! Så nu hoppas vi på att vi får ha kvar vår älskade Tina i många, många år till.

Oj höll nästan på att glömma.....veterinären berömde Tinas tandstatus och tyckte hon hade fantastiskt fina tänder för att vara så gammal och dessutom en liten hund!!! Då blev jag lite stolt